Pandemierna var absolut inte bättre förr

Pandemier är inte särskilt ovanliga. Covid-19 är väl min fjärde.

Gymnasiets gymnastiksal i Östersund förvandlades till "Spanska sjukhuset" 1918 när pandemin drabbade staden och Sverige hårt.

Gymnasiets gymnastiksal i Östersund förvandlades till "Spanska sjukhuset" 1918 när pandemin drabbade staden och Sverige hårt.

Foto: OKäND

Krönika2020-11-18 06:09
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På slutet av 1950-talet härjade Asiaten, ett decennium senare kom Hongkong, Runt 2009 tampades vi med Svininfluensan och nu är det alltså covid-19 pandemin som gäller. I närtid bakåt i historien drabbades Sverige likt alla delar av världen av Spanska sjukan; en rent vedervärdig sjukdom som på 1920-talet enligt officiella uppgifter tog drygt 37 000 svenskars liv. De allra flesta av de döda var under 40 år. Runt om i hela världen omkom mellan 50 och 100 miljoner människor i Spanska sjukan. Och då ska vi komma ihåg att jordens befolkning bara bestod av två miljarder människor 1920; mot nästan åtta miljarder idag. Sveriges befolkning har i stort fördubblats under seklet som gått sedan 1920.

I jämförelse med Spanska sjukan och Asiaten - som bedöms ha tagit ungefär fem miljoner människors liv i världen - verkar covid-19 i vart fall hittills vara tämligen hovsam. Dödstalen globalt ligger på de nivåer som Hongkong ställde till med på sin tid. Säg att det stoppar ungefär på det viset; att covid-19 låter sig hejdas av de vaccin som nu sägs vara på väg ut till världens alla hörn. Då är det ett enormt styrkebesked för mänsklighetens förmåga att bättre och bättre skydda sig mot dödliga, globala hot. Vetenskapligt, tekniskt, kommunikativt och tillitsmässigt har de senaste hundra åren varit en stor framgång. Framstegen har kommit trots alla fruktansvärda bakslag där kommunistiska och nazistiska ideologer och politiker har skapat skräck och mänsklig död i en omfattning som slår alla pandemier med råge. 

I förra veckan hade jag möjlighet att lyssna på företagsforskaren och föreläsaren Kjell A Nordström när han inledningstalade på en konferens som tankesmedjan Timbro anordnade. Han talade om ett antal "formativa händelser" som starkt har bidragit till att vi har det som har det i världen. En av dessa händelser är enligt Nordström att vi har ett gemensamt språk där vi förstår varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Språket är "Kapitalistiska". Vi talar visserligen kapitalistiska med lite olika "dialekter" i olika delar av världen. Så är det. Men förutom några kvarvarande islamistiska språkområden där mord och terror ses som mer samhällsbyggande än affärer och avtal så är det olika grader och nyanser av kapitalistiska som gäller. Kjell A Nordströms spaning är intressant och hoppingivande. Vare sig historien eller pandemierna tar förstås slut. Men ett gemensamt språk - arbete/investeringar/vinst/välstånd/välfärd - gör oss bättre rustade att lösa problem.