Snegla vÀsterut för att sÀnka matpriserna

Tre stora företag kontrollerar 90 procent av dagligvaruhandeln i Sverige. Det gÄr inte att kalla för nÄgot annat Àn oligopol, skriver Veronica Palm.

Det Àr ju kunder en butik behöver och kunderna har strömmat till. För Norge innebar det att matpriserna, i motsats till Sverige, bidrog till att hÄlla nere inflationen, skriver Veronica Palm i dagens krönika.

Det Àr ju kunder en butik behöver och kunderna har strömmat till. För Norge innebar det att matpriserna, i motsats till Sverige, bidrog till att hÄlla nere inflationen, skriver Veronica Palm i dagens krönika.

Foto:

Krönika2023-03-25 07:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Den dĂ€r "jag-ska-baka-fylla-pĂ„-lite-kassen" i mataffĂ€ren, den landade under lĂ„ng tid pĂ„ 300 kronor. Nu Ă€r det svĂ„rt att komma under 500 för lite frukt, grönsaker, frukostmat och det man missade vid storhandling. 

Nu har SCB bekrÀftat att kÀnslan i mataffÀren Àr rÀtt. Matpriserna i Sverige steg med svindlande 22 procent under förra Äret. I samma rapport konstaterades ocksÄ att skenande matpriser Àr den frÀmsta orsaken till inflationen. AlltsÄ att de höga matpriserna driver upp alla andra priser, leder till stigande rÀntor och pÄverkar lönebildningen. Inflationen i Sverige var hela 12 procent under förra mÄnaden.

Matpriserna mĂ„ste ner. BĂ„de för att allt för mĂ„nga frĂ€mst barnfamiljer fĂ„r svĂ„rt att köpa nĂ€ringsriktig mat, men ocksĂ„ för att dĂ€mpa inflationen. 

Nu spottar politiker ur sig förslag för att vĂ€nda utvecklingen. VĂ€nsterpartiet föreslĂ„r ett matpristak, likt det som Frankrike infört. Det finns uppenbara problem med att politiskt gĂ„ in och styra prissĂ€ttning, men Ă€ndĂ„, det Ă€r en idĂ© som skulle göra skillnad. Miljöpartiet vill tillfĂ€lligt slopa matmomsen. Även det skulle göra skillnad, men förslaget kritiseras av LO-ekonomerna med det rikliga argumentet att mer skattesĂ€nkning skulle leda till andra problem. Socialdemokraterna föreslĂ„r att staten ska kompensera hushĂ„llen, exempelvis genom höjt barnbidrag och andra riktade och trĂ€ffsĂ€kra Ă„tgĂ€rder. 

FrĂ„n regeringen sitter man still, Ă€ven om det skakar betĂ€nkligt. Ingen regering i mannaminne har rasat sĂ„ snabbt i förtroende efter ett val, sĂ„ jag kan gott förstĂ„ att de Ă€r försiktiga. Men finansministern har i alla fall lovat att hĂ„lla ögonen pĂ„ dagligvaruhandeln. Även om jag inte tror att arga-ögat frĂ„n ministern kommer lösa problemet, sĂ„ riktar hon Ă€ndĂ„ blicken rĂ€tt. Det Ă€r matvarujĂ€ttarna som Ă€r problemet. Tre stora företag kontrollerar 90 procent av dagligvaruhandeln i Sverige. Det gĂ„r inte att kalla för nĂ„got annat Ă€n oligopol.

I Norge Àr maktkoncentrationen pÄ matmarknaden nÀstan lika illa som i Sverige. Men dÀr har nÄgot skett. En av de tre matjÀttarna, Kiwi, införde helt nyligen en pris-sjekk, en kampanj för att hÄlla koll pÄ priserna. De sÀnker priset pÄ flera varor och lovar att om deras konkurrenter ocksÄ sÀnker kommer de fortsÀtta nerÄt. För Kiwi har det varit storslam. Det Àr ju kunder en butik behöver och kunderna har strömmat till. För Norge innebar det att matpriserna, i motsats till Sverige, bidrog till att hÄlla nere inflationen.

SÄ, alla ni med makt över maten, snegla vÀsterut. Det Àr bra för hushÄllen och för landet.