Åldrandet är ingen sjukdom. Men också det normala åldrandet leder till nedsatta funktioner i de flesta organsystemen i kroppen. Äldre är dessutom känsligare för de kemiska substanser som finns i läkemedel än yngre personer.
Läkemedel räddar liv, förlänger liv och gör det möjligt för många att leva ett aktivt liv under en längre period av livet. Många kroniska sjukdomar kan hållas i schack under en längre tid.
När det gäller äldre är det vanligt med läkemedelsbiverkningar. Därför måste läkemedelsdoserna anpassas individuellt. Ungefär var femte äldre patient som söker sjukvård har biverkningar eller ogynnsamma effekter av sin läkemedelsbehandling. Läkemedelsbiverkningar ger upphov till ökade sjukvårdskostnader. Men framför allt ger det en sämre livskvalitet för den som drabbas.
En effektivare läkemedelsuppföljning av äldre ger dem ökad livskvalitet och leder till lägre kostnader för både den äldre och samhället i stort. En bättre livskvalitet kan innebära att man sover bättre, piggnar till, får bättre aptit, blir rörligare, fallbenägenheten minskar och oron minskar.
Vanliga orsaker till bristerna i läkemedelsbehandlingen är felaktig ordination, att den adekvata uppföljningen uteblir, att onödigt många läkemedel skrivs ut, som tillsammans kan orsaka biverkningar. Cirka 30 till 50 procent av biverkningarna bedöms som möjliga att undvika.
Det är däremot ovanligt att brister i läkemedelsbehandlingen beror på felaktig utdelning.
Drygt 40 procent av alla läkemedel förskrivs till patienter som är över 65 år. Den genomsnittliga förbrukningen är drygt fem läkemedel per person. Enligt läkemedelsregistret kan det variera mellan ett och fyrtiotvå(!) läkemedel per person.
Olika yrkeskategorier samarbetar i så kallade läkemedelsgenomgångar för att i kommunens äldreboenden kunna optimera äldres läkemedelsanvändning.
En äldreapotekare samlar bland annat in fakta, tar fram diskussionsunderlag inför läkemedelsronderna, då läkaren kommer till äldreboendena.
På ronderna förser undersköterskor och sjuksköterskor läkaren med all den information som denne behöver för att kunna ta beslut angående den äldres läkemedelsbehandling. Läkaren kan därmed på ett bättre sätt justera dosen. Man skiljer givetvis på de symtom som beror på läkemedel, sjukdom eller på naturligt åldrande. Stor vikt läggs till andra alternativ än läkemedel.
Ibland kan man ersätta läkemedel med icke farmakologiska metoder. Detta leder till färre sjukhusinläggningar på grund av läkemedelsbiverkningar. Utan ingående och aktuella kunskaper kan läkemedel i värsta fall komma att insättas på fel grunder.
Linköpings kommun bör göra ett avtal med en apotekare eller med enheten klinisk farmakologi, enheten för rationell läkemedelsanvändning i Landstinget i Östergötland för att säkerställa äldres rätt till adekvat och säker vård.