I media syns kampanj efter kampanj för att förmå konsumenterna att köpa mer av de ekologiska produkterna. Kommuner och landsting pressas också att öka andelen ekologiska livsmedel i deras inköp. Det framhävs att de ekologiska varorna skulle vara nyttigare och att produktionen av dem belastar miljön mindre.
Det är korrekt att de ofta innehåller högre halter av näringsämnen - men det är också en större risk att de angrips av mögel och därmed kan bära spår av mögelgift.
Spannmålslagren i världen minskar samtidigt som en växande befolkning ökar efterfrågan. Oljebristen och ett växande klimathot - på grund av förbränningen av fossila bränslen - ökar efterfrågan på biobränslen, såsom etanol och biogas. Vi måste alltså odla mer och effektivare för att klara miljön och mätta den växande befolkningen. Den ekologiska odlingen förmår bara att producera ca 60 procent av en normalskörd vid konventionell odling. Räcker arealerna att producera tillräckligt mycket om vi ska satsa på ekologisk produktion?
Det förekommer också att de ekologiska producenterna behöver köpa foder och gödningsmedel av de konventionella producenterna på grund av att den egna produktionen inte räcker till. Det finns också flera exempel på ekologiska producenter som tvingas återgå till konventionell odling på grund av att de inte får bukt med ogräsen. Det visar att den ekologiska produktionen inte är långsiktigt hållbar.
Ur ett marknadsperspektiv ska det naturligtvis finnas alternativ - men det är inte ekonomiskt hållbart att endast satsa på ekologisk produktion, eller att snedvrida konkurrensen med subventioner respektive straffavgifter på endera produktionsformen.
Det syns vara fullt godtagbart att frakta mat runt hela jorden, bara den är eko-märkt. Det är dubbelmoral. Närodlade livsmedel bör i stället vara ledstjärna.
Annelie Almerus
Charlotte Widegren
Betty Malmberg