Skolans koll på elevernas kunskapsutveckling och elevernas trygghet i skolan. Det är de två vanligaste punkter som Skolinspektionen uppmärksammat som brister i skolan sedan myndigheten kom till. I dag är det Skolinspektionens dag i Linköping. Skolchefer, rektorer och andra verksamma i skolsektorn samlas för att diskutera vad Skolinspektionen sett i skolorna sedan myndigheten startade 1 oktober 2008.
Förvånansvärt sällan tar skolorna reda på om eleverna lär sig det de ska. Det är ovanligt att skolorna analyserar sina resultat och använder dem för fortsatt planering av verksamheten.
I förhållande till eleverna finns stora brister. I sju av tio granskade grundskolor tar lärarna inte fram individuella utvecklingsplaner som uppfyller kraven. Endast 40 procent av skolorna tar fram åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Skolinspektionen inriktar sig nu tydligare på elevernas kunskapsutveckling och undervisningens resultat. Ett uttryck för detta är det beslut Skolinspektionen tagit som utgångspunkt för sina granskningar, nämligen att 100 procent av eleverna ska nå minst godkänt i alla ämnen innan vi är nöjda med en skola. Skolinspektionen vill också fokusera på barns och elevers trygghet i skola och förskola. Trygghet och kunskapsutveckling hör nära samman. Vi möter dock alltför ofta brister i tryggheten när vi inspekterar skolorna.
Sedan starten har vi behandlat nära 1 500 anmälningar från elever eller föräldrar, ungefär en tredjedel rörde kränkande behandling.
Skolinspektionen har en viktig roll att peka på områden som behöver förbättras i skolan. Vi har nyligen stakat ut målet för vårt arbete: Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö. Alla elever ska nå sina maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen.
Ann-Marie Begler
Agneta Sandén