Ingen har väl kunnat undgå att märka det positiva reformarbete som nu sker av det svenska utbildningssystemet. Ett arbete som fokuserar på elevernas arbetsro, kvalitet och kunskapsinhämtning. En självklar och viktig ledare på kunskapens väg är lärarna som på olika sätt gör ett outplånligt intryck på oss. För vem minns inte sin första lärare från lågstadiet eller kemiläraren i sjuan?
I Corren den 30 juli beskylls alliansen för att skapa ett "A- och B-lag" av lärarna. Debattörerna vänder sig emot att lärarstudenter som läser på grundnivå, till exempel med inriktning mot förskola och lågstadium, inte automatiskt är behöriga att forska efter avlagd examen. Så är det förvisso, men det finns heller inget som hindrar den intresserade att gå vidare på forskarbanan. Allt som behövs är att bygga vidare på den tidigare utbildningen.
Märk väl att det är de socialdemokratiska debattörerna som använder begreppet "A- och B-lag". Personligen tycker jag att det är ett absurt ordval. För mig är en förskollärare lika mycket värd som en gymnasielektor, eftersom jag respekterar deras olika professioner och kunnande. Det är inte antalet studieår som avgör det, utan att de båda har rätt kompetens för att utföra sitt arbete gentemot de barn eller elever de arbetar med.
Forskning om förskolefrågor och om undervisning i de lägre årskurserna är naturligtvis viktigt. Men det kan inte vara ett självändamål att hela årskullar av lärarstuderande ska tvingas förlänga sina studier, dra på sig ytterligare studieskulder för att några få sedan ska forska. Avgörande är som sagt att den intresserade har möjlighet att göra det.
Att vara pedagog eller lärare är ett av Sveriges viktigaste jobb. Alliansen arbetar därför för att höja lärarnas status och underlätta för dem i deras tjänsteutövning. En unik statlig satsning på fortbildning, tydligare befogenhet att kunna upprätthålla arbetsro och ordning i klassrummen samt att kunskapsmålen ska göras mycket tydligare, är några exempel på det. Exempel som gör att lärare och elever blir bättre rustade för att möta framtidens utmaningar.
Betty Malmberg