Tv-reportern Evin Rubar har blivit polisanmäld av två rektorer för muslimska skolor som påstår att hon ljugit och på annat sätt bluffat sig fram när hon gjort sina reportage om övergrepp mot barnen i muslimska skolor. De uppgifter som kom fram i onsdagskvällens program var delvis djupt oroande om barn som fått ansiktet doppat i vattnet av en lärare som ville straffa dem. "Skoj och skämt" påstod en annan lärare, men det var kanske inte helt övertygande.
De uppgifter Evin Rubar fått fram är nog sådana som skolverkets inspektörer har svårt att få, men det motiverar inte hennes häftiga anklagelser mot verket. Över huvud taget skulle reportaget blivit mer övertygande om inte Rubar på sedvanligt SVT-sätt vägrade att lämna någonting åt tittaren att själv ta ställning till. Hon ville tvinga oss att helt och undantagslöst godta hennes uppfattning att muslimska friskolor är en oacceptabel företeelse.
Hennes reportagemetod tvingar en kritisk tittare att undra över om det är hela sanningen man fått i reportaget.
Att hon i princip ägnat sig åt en föredömlig undersökande journalistik verkar dock uppenbart. Det handlar om långt viktigare ting än många andra reportrars överdrivna intresse för rent formella ting, eller t ex representation. Ändå är avståndet långt från "Dokument inifrån" till den nu avslutade brittiska tv-serien "Tredje maktens" journalister. Det är naturligtvis smickrande att man vill tro att journalister skulle kunna avslöja den grova korruption och till och med mord som förekom i tv-serien. Men spännande som den var har den naturligtvis ingenting med verkligheten att göra.
Inför EU-valet hade SVT i måndags försökt sig på en debatt med företrädare för alla EU-parlamentets partier. Debatten fördes helt på engelska om man undantar vänsterns representant som talade franska. Hela tillställningen var textad. Resultatet: ja, vars. Rätt hyggligt om än litet segt. Jag tror att en timmes debatt med så många ämnen skulle bli rätt livlös på vilket språk den än fördes och engelskan förbättrade ingenting. Hur vore det att försöka med korta duellprogram? Den här timmen tror jag inte många tittare höll ut.
Till sist vill jag påpeka ett oskick som nu blivit regel i SVT:s nyhetsprogram. Om man samma kväll har ett reportageprogram använder man regelmässigt nyhetsprogrammen för att göra reklam för det andra programmet. Det betyder att man plötsligt inför en helt ovidkommande nyhetsvärdering . Det som sägs i "Uppdrag granskning" eller "Dokument inifrån" är inte nödvändigtvis av den nyhetskaraktär att det motiverar ett inslag i "Rapport". Reportagen kan vara bra ändå.
På tv
ERNST KLEIN