I Correns ledare den 27/11 kritiseras bland annat MP:s förslag att höja skatten till landstinget. I grunden handlar det om att vi tror att vården behöver mer resurser, men det är också en fråga om att inte belasta kommande generationer genom att öka landstingets skulder.
En höjning av landstingsskatten innebär nackdelar för östgötarna. Vi vill inte beskatta medborgarna i onödan, men det är det enda verktyg vi råder över. Nackdelen med en höjd landstingsskatt är att det får en dålig fördelningspolitisk profil. Det bästa vore höjda statsbidrag, finansierade med ökad statlig skatt på till exempel miljöskadlig konsumtion och produktion. Men vi tror också att det finns en stor uppslutning kring en måttlig skattehöjning för en förbättrad vård.
Correns ledare menar att en skattehöjning ligger fel i tiden när vi kanske är i en vändande konjunktur. Men skattepengarna används ju för vård. Det både ger jobb och stimulerar ekonomin. Miljöpartiet menar att det finns delar av befolkningen och grupper med vissa sjukdomar som inte får en vård med tillräckligt bra kvalitet. Då duger det inte att säga: "Tyvärr, fel läge i konjunkturen, vänta på bättre tider!" Vår generation måste också beta av den skuld på omkring 1 miljard som landstinget har. Behovet av resurser i framtiden kommer inte att minska. En skattehöjning är inget ymnighetshorn. Den hjälper oss att förbättra vården för eftersatta grupper och områden. Men vi måste samtidigt hålla igång ett starkt omvandlingstryck på vården.
Miljöpartiets förslag på en skattehöjning nästa år om 35 öre är det mest ansvarsfulla alternativet. Med skattehöjningen säkrar vi en god vård för alla, utvecklar vården för eftersatta grupper, undviker varsel och uppsägningar och borgar för en långsiktigt uthållig landstingsekonomi.
Agneta Niklasson
Gunnar Gustavsson
Lars Wilzén