Det är lätt att bli populär genom att spara på "byråkrati" och nyligen röstade fyrpartioppositionen - S, MP, SD och V - igenom en nedskärning på 300 miljoner kronor per år på regeringskansliet. Vi tror dock att svenska folket genomskådar oppositionens taktik.
Oppositionspartierna vill försvaga regeringen och därigenom göra det svårare för alliansen att genomföra den politik som fick starkt stöd i höstens val. När de inte kunde vinna vid valurnorna försöker de strypa regeringens möjligheter att arbeta. De vill också ge regeringen ett tjuvnyp för att därigenom visa att regeringen inte har majoritet i riksdagen.
Regeringskansliet, som främst består av de olika departementen, statsrådsberedningen samt ambassader och konsulat, har en bit över 4 000 anställda. Av dem är över 95 procent opolitiska medarbetare som exempelvis jurister, ekonomer, administratörer, säkerhetspersonal. Antalet anställda är nu lägre än det varit någon gång sedan 2002. Däremot har anslaget ökat. Det beror främst på den kompensation för stigande löner och priser som alla statliga myndigheter får.
Dessutom har vissa nya delar tillkommit. De viktigaste är att krisberedskapen har förstärkts för att den oreda som präglade hanteringen av tsunamikatastrofen aldrig ska upprepas, biståndshanteringen har förstärkts, säkerheten har förstärkts och nya ambassader har öppnats i Afghanistan och Irak där säkerhetskostnaderna är höga.
De rödgröna och SD hävdar att regeringskansliet får för mycket pengar, eftersom det har ett så kallat anslagssparande. Men att en myndighet har ett anslagssparande innebär bara att myndigheten inte gjorde av med alla anslagna medel under budgetåret. Det kan till exempel bero på att viss verksamhet behövde skjutas till nästa år - om en ombyggnation inte hinner bli färdig under året måste anslagssparande göras så att resten av ombyggnationen kan betalas året därpå. En viss buffert för oförutsedda kostnader kan också behövas. De flesta myndigheter har därför ett anslagssparande.
Alliansen erbjöd en minskning av anslaget med 300 miljoner år 2011. Oppositionen sade nej och krävde en varaktig besparing, en så kallad ramsänkning, på 300 miljoner per år. Under mandatperioden blir det 1,2 miljarder. Det kommer att märkas. Troligen blir det både nedläggning av flera ambassader och uppsägningar på regeringskansliet i Stockholm.
Att de rödgröna och SD på detta sätt försöker försvaga regeringskansliet är oacceptabelt och ansvarslöst. Ledningen av Sverige är för viktig för att utnyttjas till populistiska tjuvnyp.
ANDREAS NORLÉN ,RIKSDAGSLEDAMOT (M), KONSTITUTIONSUTSKOTTET
KARIN GRANBOM ELLISON ,RIKSDAGSLEDAMOT (FP), KONSTITUTIONSUTSKOTTET