Folkhälsoinstitutet, FHI, rapporterade nyligen att antalet metadonrelaterade dödsfall har ökat i Sverige, från 29 fall år 2006 till 55 fall år 2007.
Siffrorna presenterades i obearbetad form och utan analys. Den oinvigde kan därför felaktigt få intrycket att narkomaner dör under behandling och att kontrollen är så bristfällig att mängder av metadon läcker ut till den illegala marknaden.
Missbrukare dör inte av att behandlas med metadon, tvärtom minskar dödligheten radikalt. Obehandlade heroinister löper 20 gånger högre risk att dö än befolkningen i stort. Med metadonbehandling minskar dödligheten till nästan den normala för åldersgruppen. En studie av 848 personer som har varit i kontakt med Stockholms metadonprogram mellan 1988 och 2000 visade att inte en enda patient hade dött av metadon eller någon annan narkotikaförgiftning.
Precis som många andra narkotikaklassade läkemedel kan metadon vara livsfarligt om det används fel. Kontroll och restriktioner är därför nödvändiga för att minimera risken för läckage. Men svenska metadonprogram är omvittnat duktiga på säkerhetsarbete. En stor del av det metadon som säljs illegalt är insmugglat.
Trots detta får nästan alltid patienterna skulden när illegalt metadon påträffas.
I slutet av 2007 skedde sex metadonrelaterade dödsfall i Umeå. Men ryktena om läckage från metadonprogrammet vid universitetssjukhuset kom på skam när en anställd vid läkemedelsgrossisten Tamros lagercentral i Umeå dömdes till fem års fängelse för att ha stulit och sålt bland annat metadon.
Att de metadonrelaterade dödsfallen har ökat är utan tvekan oroande, men det finns inget som tyder på att ökningen skulle bero på bristande kontroll i programmen.
En analys av dödsfallen skulle förmodligen kunna ge en fingervisning om orsakerna, men någon sådan har inte gjorts. Umeåexemplet visar att lokala extraordinära omständigheter kan ha haft stor betydelse, men den forskargrupp som har tagit fram FHI:s statistik har inte velat släppa ifrån sig några data om dödsfallen - inte ens uppgifter om deras geografiska spridning.
Att publicera obearbetad statistik samtidigt som man hemlighåller data som är nödvändiga för att förstå statistiken är oansvarigt - särskilt när man kan utgå ifrån att metadonmotståndare kommer att misstolka den.
Sedan uppgifterna om dödsfallen spreds har det ställts krav på hårdare kontroll, minskade doser och kortare behandlingstider. Något sådant vore mycket förhastat. Alltför stränga kontrollåtgärder skapar en repressiv, polisiär behandlingskultur som leder till försämrade resultat. Sådana kontrollåtgärder kan till och med förvärra de problem de varit avsedda att lösa.
Effektivare åtgärder för att komma tillrätta med problemen är att öka tillgängligheten till högkvalitativ behandling. Forskning visar nämligen att illegalt metadon främst används i självmedicinerande syfte, av missbrukare som vill undvika abstinensbesvär eller försöker sköta sin egen behandling. Att korta vårdköerna vore därför ett bra sätt att minska efterfrågan på den svarta marknaden.
Björn Fries
Fd narkotikapolitisk samordnare
Björn Johnson
Narkotikaforskare och lektor vid Malmö högskola
Fred Nyberg
Professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet