Företagarnas Lars Holm tycker inte om den svenska modellen med information, förhandling och avtal (Corren 5/8). Men avtal för fredlig samverkan har funnits i 70 år.
I Göteborg ville en barägare teckna avtal med varje enskild anställd om lön och försäkringar. Facket ville att hon skulle överge idén med lika många avtal som anställda. Kollektivavtal är regler för att hantera konflikter mellan parterna. Medlemmar i facket får inte förhandla direkt med arbetsgivaren, som en juridisk person. Två personer i samma företag (juridiska person) kan inte teckna avtal med varandra. Facket är en egen juridisk person och kan teckna avtal med företaget. Avtal som strider mot kollektivavtal är ogiltiga.
I privata företag bestämmer ägaren - som är lika med arbetsgivaren. Arbetsrätten gäller för hela arbetsmarknaden men används inte i kommuner och landsting eftersom den krockar med den politiska demokratin. Arbetsgivare är då styrelse och nämnd i sammanträde. Las säger att anställda ska ha anställningsbevis. Alla landstingets 11 000 anställda väntar på anställningsbevis.
Under 70 år med fredsavtalet i Saltsjöbaden har det testats, lappats och lagats. Den svenska modellen liknar numera ett plockepinn. Det är svårt att plocka en pinne utan att röra andra. För tio år sedan försökte Folkpartiet ta bort MBL 11 - förhandling före beslut. Det som arbetsgivarna gick med på sedan facken lovat att inte bråka under avtalsperioden. Det som kallas fredsplikt.
Lars Holm slöskäller på Las. Hotet mot den svenska modellen kommer inte från den urvattnade arbetsrätten. Arbetsdomstolen godkände olämplighet som grund för uppsägning redan 1999. Olämpliga kan därmed sparkas och facken kan inte skydda sina medlemmar. Arbetsdomstolen har sedan 2003 godkänt avsked av en icke-anställd. Högsta Domstolen och Justitieombudsmannen tittar bort.
Arne Grip