Den 15 april är sista dagen att söka en eftergymnasial utbildning i Sverige inför höstterminen 2009. Inför vårterminen sökte drygt 28 600 studenter till Linköpings universitet. Lågkonjunkturen gör att ännu fler studenter beräknas söka en utbildning inför hösten. Enligt ett riksdagsbeslut i höstas har universitet och högskolor rätt att ta in en tredjedel av dem genom alternativt urval. Det innebär att skolorna själva kan sätta behörighetskrav, genomföra utbildningsspecifika antagningsprov och hålla personliga intervjuer med potentiella studenter.
Trots att både regeringen, Högskoleverket och studenterna vill att fler utbildningar ska tillämpa alternativt urval är det en försvinnande liten del av Sveriges lärosäten som använder den möjligheten. Mellan 2004 och 2006 antogs endast mellan 200 och 300 studenter per år till en utbildning genom alternativt urval. Det är mindre än en procent av samtliga studenter som började på en utbildning. I stället gör ekonomiska prioriteringar att de flesta studenter blir antagna genom betyg eller högskoleprov.
De flesta håller med om att en skicklig polis inte bara ska ha god fysik utan också en lämplig personlighet. Genom en antagningsprocess där både fysik och personliga egenskaper testas säkerställer Polishögskolan att framtida poliser har de egenskaper som krävs för att axla yrkesrollen. Det här är bara ett exempel på vikten av anpassade antagningsprov och personliga intervjuer. Som samlingspunkt för Sveriges studenter ser vi på Studentum ett behov av detta även i övriga delar av högskolevärlden.
Hösten 2008 frågade Studentum 3 000 studenter om vad de tycker om antagningsprocessen. Resultatet visar att drygt åtta av tio studenter tycker att fler antagningar borde baseras på personliga intervjuer eller utbildningsspecifika antagningsprov. Undersökningen visade också att det finns en misstro mot högskoleprovet som antagningsverktyg. Av dem som skrivit, eller planerade att skriva högskoleprovet, trodde bara 38 procent att det ger en rättvisande bild av deras kunskap.
En enkät ställd till såväl äldre som nyare universitet och högskolor visar att det är prislappen som styr när alternativt urval väljs bort. Det är både tidskrävande och relativt kostsamt att rekrytera studenter genom intervjuer och prov
Höga betyg är inte en garanti för att en student har den pedagogiska förmåga som krävs för att bli en lämplig lärare eller de förmågor som krävs för att behärska läkarrollen. Genom alternativt urval kan begåvningar upptäckas och potential komma till sin rätt. På så sätt kommer vi inte bara ha Sveriges bäst lämpade poliskår, utan även rätt blandning av kreativitet, empati och drivkraft inom andra yrkesgrupper.
Fredrik Söderlindh