Så bra att Corren tar upp frågan om förskolan och kopplingen till frivillighet och vårdnadsbidrag i ledarartikeln "Heliga förskolan". (11/1).Det är överhuvudtaget olyckligt att det heter förskola även för de allra minsta barnen. Att tala om skola för ett- och tvååringar ter sig rätt märkligt. Vad de små barnen behöver för att utvecklas till trygga människor är kärlek, närhet och bekräftelse .
Flera forskare,till exempel Björn Grinde som är forskningschef vid Nasjonalt folkhelseinstitutt i Oslo och barnpsykiatern Magnus Kihlbom, har skrivit om en egentligen urgammal kunskap - den så kallade anknytningsteorin. Små barn behöver ha den ständiga närheten av en vårdare, som hela tiden kan svara mot barnets behov av kärlek, mat och tröst. Och naturligast är detta föräldrarnas roll.
Den känslomässiga erfarenhet som barnet gör under sina allra första levnadsår är avgörande för både den kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen.
Vi har en utmärkt föräldra- försäkring. Men det innebär inte att vi har ett utmärkt system för att ta hand om de småbarnen. Våga se att ohälsan hos stora grupper barn och unga bland annat kan bero på att de har fått en alltförtidig placering på förskola. Välutbildad personal hjälper inte om det dels är för många barn per vårdare, dels ofta personalbyte av olika skäl. Då får inte det lilla barnet den trygghet det behöver för att utvecklas till en trygg vuxen.
En dagisplats kostar minst 100-000 kronor per år och barn. Ge föräldrar ekonomisk möjlighet att välja att stanna hemma tills barnet är åtminstone två år om de vill.
En svensk studie visaratt cirka 40 procent av barnen har olika former av otrygg anknytning som kan vara grund till framtida känslo- mässiga störningar som ångest, våld, och depression. Den utbredda okunskapen om små barnsbehov hindrar utvecklingen av det goda samhället.