Den utbredda ohälsan är ett stort folkhälsoproblem och orsakar lidande för de individer som är långtidssjukskrivna. Det höga ohälsotalet innebär också en stor belastning på den svenska ekonomin. För närvarande är 634 000 svenskar långtidssjukskrivna och det till en kostnad av 106 miljarder kronor per år inom de offentligt finansierade sjukförsäkringssystemen.
Den svenska sjukvården har av tradition varit inriktad på att behandla sjukdomar när de har uppstått. Däremot har det förebyggande hälsoarbetet inte ägnats särskilt mycket uppmärksamhet - trots att det är väl känt att många av de sjukdomar vi får i dag beror på vår livsstil. Övervikt, utmattningssyndrom och andra kroniskt stressrelaterade tillstånd, för att bara nämna några.
Alternativ till "vanlig" sjukvård, för att möta denna problematik, har då till exempel inneburit att läkare på försök förskrivit fysisk aktivitet på recept - istället för att enbart ordinera mediciner. Enligt kliniska erfarenheter har det hittills fallit väl ut och ofta lett till en förbättring av hälsan med minskat behov för sjukskrivning för enskilda patienter.
Få saker är svårare än att i praktiken lyckas ändra en osund livsstil, även om vi alla - inte minst de som drabbas - är väl medvetna om detta. Framgång kan emellertid leda till exempelvis minskat behov av läkemedel och sjukskrivning för enskilda patienter. Därför bör ett koncept av stimulans som kan underlätta förändringar av livsstil till det bättre uppmuntras.
Då de många människor som redan nu använder sig av olika alternativa medicinska metoder för att förebygga ohälsa och illabefinnande står utanför den skattebaserade hälso- och sjukvården måste något göras. Dessa människor betalar i dag dubbelt, dels via skattsedeln och dels ur egen ficka med redan skattade pengar. Detta innebär också att många helt enkelt inte har råd med några förebyggande hälsoinsatser, trots att de kanske är både motiverade och övertygade om dess betydelse för att avhjälpa den egna situationen. En sådan orättvisa gör hälsobegreppet till en klassfråga.
En växande vetenskap och beprövad erfarenhet på området gör att man nu praktiskt borde se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för de alternativa metoder som tillsammans med traditionell sjukvård kan användas i hälsoförebyggande syfte och som inte idag täcks av den offentligfinansierade vården.
Förslaget till konstruktionen har kallats "BOT-avdrag". Det kan jämföras med ROT-avdraget som fanns för att reparera sitt hus eller med RUT-avdraget för hushållsnära tjänster. Vårt förslag är att regeringen skyndsamt gör en översyn av sådana möjligheter i dagens skattesystem, med målet att förbättrad hälsa för både individ och samhälle är en vinst såväl humanistiskt som ekonomiskt för alla.
Finn Bengtsson (m)
Anne Marie Brodén (m)