Bolagsbeskattningen vållar avsevärda juridiska och praktiska problem. Den svenska bolagsskatten utgör endast drygt 5 procent av samtliga skatter, men den drar till sig ett stort intresse hos framför allt skattekonsulter och akademiker. Och undra på det. Det är mycket intressanta problem som uppkommer med förgreningar till många rättsområden - inte sällan i en internationell miljö - och de värden som står på spel är ofta i multimiljonersklassen.
Bolagsskatterna skulle - om de inte behövde betalas - resultera i ökat underlag för skatt på löner och utdelning. Bolagsbeskattningen innebär därför i stor utsträckning endast att inbetalningen av ett givet skatteuttag tidigareläggs. Administrationskostnaderna för näringsliv, skatteförvaltning, domstolar och myndigheter kan uppskattas till tiotals miljarder kronor. Bolagsskatten är således en synnerligen dyr och ineffektiv skatt.
Bolagsbeskattningen är direkt skadlig. Den förhindrar företagens tillväxt. Den skapar effektivitetsförluster genom att styra företagens handlande. Den stimulerar genom sin komplexitet en mycket lönsam skatteplanering. Konkurrenssnedvridning uppkommer genom att alla företag av etiska och politiska skäl inte är lika benägna att skatteplanera. Skatteövervältringen (incidensen), frågan om vem som faktiskt bär skattebördan - aktieägarna, löntagarna eller konsumenterna - är omöjlig att fastställa entydigt. Det enda som är klart är att den på lång sikt inte bärs av aktieägarna.
Bolagsskatten är en rättssäkerhetsrisk eftersom reglerna är (och oundvikligen måste vara) extremt komplicerade. Ständigt uppkommer nya rättsliga problem, vilkas bedömning i domstolarna ingen kan förutse. Ständigt kompletteras reglerna med ytterligare bestämmelser när de gamla visat sig otillräckliga. Rent paradoxalt är att den bestraffar välståndsbildande aktivitet (skapande av vinster) medan förlustföretag (ekonomiska parasiter) inte betalar någon skatt.
Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade - föga förvånande - på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande.
Det är mycket lättare att eliminera problemen med bolagskatten genom att avskaffa den eller sänka skattesatsen radikalt.
Niclas Virin