Regeringen presenterade nyligen sitt förslag till ny skollag, där flera punkter kan bidra till att förbättra resultaten i skolan. Dock saknas några viktiga reformer som bör läggas till.
En klar brist är att de nationella timplanerna inte avskaffas. Det är orimligt att alla elever i alla skolor ska ha exakt lika många timmar i varje ämne. Verkligheten ser annorlunda ut - olika elever behöver olika många timmar i till exempel svenska, matematik eller idrott för att klara skolans mål. Försök med flexibla timplaner visar på goda resultat, framförallt för elever som har svårare att klara skolan.
En mer flexibel skola gagnar både elever som har svårigheter och de som behöver fler utmaningar. Det är märkligt att staten väjer för dessa övergripande frågor, men föreslår detaljstyrning i frågor som skolmaten och simundervisningen.
Ett av de skarpaste förslagen är att rektorn blir skyldig att skyndsamt utreda enskilda elevers behov. Och att eleven har rätt att överklaga rektorns beslut om insatser. Det är bra förslag eftersom de stärker elevernas rättssäkerhet och kan bidra till att fler elever når skolans kunskapsmål.
En bra skollag är nödvändig men räcker inte för att säkra en utveckling där att alla elever klarar skolans mål. Men följande områden är också centrala:
* Kompetenta lärare. Kompetensen hos de flesta lärare är god men den behöver ständigt utvecklas i takt med att samhället förändras. Statens satsning på fortbildning, Lärarlyftet, behöver ta större hänsyn till de olika behoven i skolorna. Det krävs också fördjupade ämneskunskaper och mer metodik i den nya lärarutbildningen.
* Lärare som presterar bra ska ha bra betalt. Som arbetsgivarorganisation för kommunerna driver vi frågan om individuell lönesättning. Kompetens i kombination med bra resultat ska löna sig.
* Mer tid i skolan för lärarna. För att elevernas resultat ska bli bättre behöver lärarna finnas i skolan hela arbetsdagen. Både för undervisning och annat arbete tillsammans med eleverna och för att utveckla sitt arbete med lärarkollegor.
* Tydliga mål och regelbunden uppföljning. Kommunerna kan i många fall utveckla bättre metoder för att regelbundet säkra att alla elever når målen. Statlig skolinspektion och tätare nationella prov är ytterligare stöd för detta.
* Mer skolnära forskning. Staten behöver öka anslagen till forskning med koppling till skolans måluppfyllelse. Det behövs mer konkreta verktyg för bättre resultat bland annat i matematik och metoder för elever som nyligen kommit från andra länder.
Den svenska skolan visar många goda resultat, men har också problem. En skollag som tillåter mer flexibla lösningar i kombination med de åtgärder vi beskrivit ovan är ett steg i riktning för ännu bättre resultat i skolan.
Anders Knape
Maria Stockhaus