CarlErik Malm och Barbro Engman vill (22/1) att 25 procent av hyran ska vara avdragsgill. De anser att hyresrätten är missgynnad trots att den omfattas av en avdragsrätt för räntor.
De hänvisar till examensarbete 401 på KTH, där skatterna för olika boendeformer jämförs. Trots att hyresrätten har fått de nu avskaffade investerings- och räntebidragen kommer man fram till att den är dyrare än villan att bo i. En avgörande faktor som saknas i analysen är att bostadsföretag som äger hyresrätter får dra av räntekostnaden innan bolagsskatten på 28 procent beräknas på vinsten. En privatperson får dra av 30 procent av ränteutgifterna upp till 100 000 kr och 21 procent däröver.
Både hyresvärden och villaägaren har alltså avdragsrätt för sina räntekostnader. I rapporten ges ingen förklaring till varför denna effekt inte beaktas. Men i praktiken har hyresrätten lägre ränta netto eftersom bostadsföretag har lägre ränta på lånen. Med Hyresgästföreningens förslag skulle hyresgäster gynnas före villaboende genom ett "dubbelt ränteavdrag".
Som framgår av bokslutet 2006 för Bostadsbolaget i Mjölby är räntekostnaden endast 436 kr per månad för en lägenhet på 75 kvadratmeter. En betydligt större del av hyran går till reparation och underhåll - 935 kronor per månad för samma lägenhet - och personalkostnader, som uppgår till 648 kronor.
Om hyran tycks vara hög för vissa hyreslägenheter är det en följd av att till exempel lönekostnaderna är höga. Villaägaren får fixa allt själv - medan hyresgästen kan ringa vaktmästaren. Service kostar.
Hyresrätten är viktig och villkoren ska vara likvärdiga för alla upplåtelseformer - men man måste se hela bilden.
Bengt Ahlesten
Andreas Norlén