Satsningen på spetsutbildningar i grundskolan är bra. Enligt ett förslag från regeringen ska antagningsprov till profilklasser för teoretiska ämnen som exempelvis matematik kunna införas på högstadiet. I den nya skollagen kommer det bli möjligt att starta så kallade elitklasser i grundskolan från årskurs sju.
Det är bra att samhället kan satsa på begåvningar även inom matematik och teoretiska ämnen, liksom man har gjort i konstnärliga ämnen och idrott. Lärarnas riksförbund bejakar spetsutbildningar. Men att tala om elitklasser leder egentligen tankarna fel.
Vi talar ju inte om elitklasser när det handlar om fotboll eller andra begåvningar. Kalla det gärna exempelvis matematikklasser, liksom fotbollsklasser eller musikklasser. Eller rätt och slätt för profilklasser.
Det handlar om att börja lyfta allas möjligheter i skolan. Även den som är särskilt begåvad inom matematiken kan behöva lyftas med stöd och uppmuntran och få extra stimulans.
I Sverige har det funnits en syn att de teoretiska begåvningarna märkligt nog inte är lika enkla att uppmuntra och bejaka som begåvningar inom musik och idrott.
Att använda tester är heller inget dramatiskt. Det viktiga är bytet av perspektiv. Glöm inte att eleverna kommer ha fått betyg i årskurs sex innan de gör antagningsproven. Betyg är också en form av test. Dessa kan sedan kompletteras med ytterligare prov eller test.
Jag ser ingen motsättning i att satsa på elever med förmågor och på elever med svagheter. Båda dessa grupper av elever lider av en undervisning som riktar sig till ett genomsnitt. Om vi ser vad elever kan i stället för vad de inte kan så leder det till en positiv utveckling för alla.
Problemet är att i dagens skola tvingas lärarna ofta att anpassa sig till genomsnittseleven. Då tar både de svaga och de starka eleverna stryk.
Alla barns förmågor måste bejakas. På samma sätt som det är tillåtet att vara duktig i idrott och musik ska det vara tillåtet att vara duktig i matematik. Det är belagt att understimulerade begåvade barn mår väldigt dåligt i skolan.
Vi ska vara glada att vi har sådana talanger som fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic, men det finns också matematikens Zlatan som behöver lyftas.
Även talangfulla barn inom teoretiska ämnen måste få hjälp att utveckla sin särskilda begåvning. Vi ska komma ihåg att det stora problemet i dag är att vi inte har en likvärdig och rättvis skola. Det betyder mer än tidigare vilken socioekonomisk bakgrund elevernas föräldrar har. I dag har vi elva procent som inte blir behöriga för att läsa vidare i gymnasieskolan och 16 procent når inte behörighet i matematik.
Vi måste bejaka skolans uppdrag att lyfta alla elever.
Metta Fjelkner