Linköping växer, liksom Sveriges andra städer, inåt. Nya hus finner sina platser på mark emellan, intill och ibland i stället för, hus som redan finns. Det är ett sätt att bygga stad som gör det möjligt att rätta till gamla misstag, att förstärka de delar som aldrig fick tillräckligt underlag eller komplettera likformiga områden med byggnader och innehåll som gör dem bättre.
I utkanterna, som Berga, speglar bebyggelsen situationen för en generation sedan: Många hyresrätter - men få bostadsrätter. Hyreshusen visar upp ett typiskt register av rekordårens hustyper; mot en matta av trevåningslängor står punkthus i upp till nio våningars höjd. Mönstret breder ut sig ganska jämnt över marken. Förutom i den fredade naturmarken är det egentligen bara vid Berga centrum tätheten minskar.
Berga kommer att må bra av att få fler hus och fler människor. I det förslag vi har ritat byggs cirka 230 lägenheter på platsen där Berga skola i dag ligger. Mönstret bygger vidare på den befintliga strukturen med lameller, kompletterat med två högre hus. De är inte ritade för att vara symboler eller tidsmarkörer - utan för att förstärka en viktig ytterstadskärna med form och innehåll. Höga hus finns redan i området och även om våra hus tar sig ändå högre upp håller de sig fortfarande inom Linköpings skala. 50 meters höjd gör det ungefär lika högt som gamla och nya vattentornet - men betydligt lägre än både US panncentral, värmeverket, Odalsilon och Tornet. Att låta delar av de nya husen vid Berga höja sig över landskapet tar inga kvaliteter från platsen. De tillför.
Stadslandskapet vid Berga har goda förutsättningar för enstaka högre hus. Området ligger just där slätten övergår i mer kuperad terräng. Sedd från Tinnerbäcken kommer husets silhuett att stödja sig mot Skulpturparkens kulle. Sett i större sammanhang ligger huset utmed en linje av landmärken som utgår från Domkyrkan, men de höga byggnaderna i Ramshäll emellan. Berga kyrka kommer också i framtiden relatera sig mot dalgångens låga landskap. Den har aldrig avsett att dominera omgivningen på höjden.
Diskussionen om staden förs ofta utifrån principer. Det är nödvändigt när det är regelverk som ska utformas. Men diskussionen och besluten om accenter måste också föras utifrån de enskilda förslagen. Ett hus som avviker i höjd, form, färg eller läge kan försvaras om det ger mer än det tar.
En stadsutveckling som enbart syftar till att låta den nya bebyggelsen smygas in kan också misslyckas med sin viktigaste uppgift. Att göra staden tydlig och till en stolthet för dem som bor i den.
Gert Wingårdh
Per Glembrandt