Alla kommer någon gång i kontakt med de delar av välfärssystemet, där utbetalningen av pengar beror på vilka uppgifter vi själva lämnat. Många av oss behöver ekonomiskt stöd under kortare eller längre perioder för att klara vår försörjning. Det kan handla om sjukpeng, studiestöd, föräldrapenning och pension.
Vi ska ha ett väl fungerande socialt trygghetssystem och vi ska ta emot det stöd vi får med självklarhet. En överväldigande majoritet har både rätt till och behov av det stöd de får. Tyvärr gäller det dock inte alla.
Därför måste fusk och missbruk beivras om vi inte skall få mindre pengar över till sjukvård, äldreomsorg och skola. Även om bara en liten andel missbrukar systemet blir det stora förluster för samhället. År 2005 uppgick utbetalningarna av förmånerna inom de centrala delarna av välfärdssystemet till 520 miljarder kronor. Det är en svindlande summa. Den motsvarar vad hela den svenska grundskolan kostar - under sju år.
Det finns tecken på att fusket och missbruket uppgår till några procent. År 2006 granskade man utbetalningarna av tillfällig föräldrapenning. Resultatet av granskningen tydde på att hela 23 procent av all ersättning för vård av barn har sitt ursprung i överutnyttjande. Föräldern använder då stödet från samhället för att till exempel slippa karensdag, få extrainkomster av svartarbete eller vila upp sig. Om enbart en procent av bidragen betalas ut fel, är det mer än ett 1 miljard kronor som hade kunnat användas till andra bra och viktiga samhällsinsatser.
En intervjuundersökning från undersökningsföretaget Temo visar också på attityder som är svåra att förstå för de flesta av oss. Till exempel tyckte fyra procent av de tillfrågade att det var rätt att sjukskriva sig, utan att vara sjuk, om man var trött för att man haft mycket att göra på fritiden!
Det är klart att det behövs bra verktyg för att komma åt dessa problem. Vi är därför nöjda med den nya lag som riksdagen nu har beslutat om - bidragsbrottslagen. Lagen innebär en mer tydlig och lättillgänglig reglering av beteenden, som medför att man på felaktiga grunder får pengar, som man inte har rätt till. Redan idag är det straffbart. Lagen innebär också en utvidgning av vad som är straffbart. Nu kommer även den som har handlat grovt oaktsamt att kunna dömas till ansvar. Förutsättningen är att man medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden, som det finns en skyldighet att anmäla, och på så sätt riskerar att få ekonomiskt stöd, som man inte har rätt till. Lagen börjar gälla den 1 augusti.
Bidragsbrottslagen är inte till för att straffa den som gör fel, för att han eller hon inte har förstått hur man ska lämna uppgifter. Självklart ska inte den, som på grund av sjukdom eller handikapp inte förstått informationen att bli straffad för att en blankett har fyllts i fel. Regeringen är tydlig på den punkten.
Vi tror att bidragsbrottslagen kan ha stor effekt. Den kan göra att man kommer åt fusk och missbruk lättare, men den kan också påverka attityder. För att vi på lång sikt ska kunna upprätthålla vårt välfärdssystem måste utbetalningarna gå enbart till dem som behöver dem. Detta är viktigt med tanke på dem som är mest beroende av ett ekonomiskt skyddsnät. Det är de som blir drabbade om bidragssystemen missbrukas.
Inger Davidson
Inge Garstedt
Johan Linander
Cecilia Wigström