Alliansregeringens mål med forskningspolitiken är att "Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet". För att nå dit behövs mer pengar till forskning, fördelning av pengar till forskning utifrån kvalitet och värna såväl lärosätena som den enskilda forskarens frihet och oberoende.
Höstens forskningsproposition kommer att sätta ramarna för svensk forskning under de kommande fyra åren. Forskningsminister Lars Leijonborg har uttalat att det blir en historiskt stor satsning på nya forskningspengar och en tydlig fokusering på områden som medicin, teknik och klimat.
Vid sidan av en ekonomisk förstärkning finns ett antal problem med svensk forskning som vi hoppas att regeringen kan anvisa lösningar till. I den mån forskningen behöver en politisk vision, måste regeringen själv ha tillgång till en funktion som kan erbjuda en djupare analys av utvecklingen på forskningens område. Om en sådan nära relation till hur forskningen utvecklas för ansvariga statsråd kan tillskapas, lär regeringens strategi för framtida forskningssatsningar bli mer verklighetsförankrade sett ur forskarnas perspektiv. En väg att åstadkomma detta är att inrätta ett forsknings- och innovationsråd i regeringskansliet, efter den framgångsrika modell som regeringens nybildade globaliseringsråd visat sig vara.
Ett forsknings- och innovationsråd bör innehålla berörda ministrar, framträdande forskare, och ledande företrädare bland forskningsfinansiärer, fack och arbetsgivare. För att bejaka inflytandet på våra ytterst ansvariga politiker av bevisat framgångsrika forskare föreslår vi att även svenska Nobelpristagare och mottagare av andra erkända upptäckar-, uppfinnar- och vetenskapliga pris blir självskrivna rådgivare till regeringen inom ramen för ett forsknings- och innovationsråd.
Rådet ska löpande utvärdera den förda svenska forskningspolitiken. Exempelvis, i det nu aktuella fallet, se hur de föreslagna strategiska satsningarna inom medicin, teknik och klimat faller ut. Rådet ska också genom fortlöpande omvärldsanalyser utvärdera hur väl Sverige står sig i internationell konkurrens.
Med utvärderingarna som redskap är rådets huvuduppgift att vara ett stöd till regeringens forskningspolitiska beslut. Med en sådan uppdragsbeskrivning fyller rådet de viktiga rollerna som både utvärderare av och rådgivare till regeringen. Detta ger unika möjligheter till en ny typ av lyhördhet från politikerna att i direkt löpande dialog med forskarsamhället, om så behövs, göra justeringar av forskningspolitikens inriktning under den tid en övergripande forskningsproposition är tänkt att fungera.
Via rådets arbete kan också idéer om en kommande forskningsproposition förberedas bland berörda regeringsledamöter, innan uppdraget lämnas över till Utbildningsdepartementets tjänstemän.
Finn Bengtsson
Per Bill
Lars Hjälmered