(S)-trion Micko, Johansson och Waltersson skriver att de vill ha hyresrätter på Folkungavallen (Corren 14/9) . Det låter bra. Det skulle folkpartiet också vilja ha. Det ingick i vårt förslag när kommunfullmäktige i december 2005 beslutade om omstrukturering av Folkungavallsområdet. Skillnaden mellan fp och s var dock att vi inte kalkylerade med att vår blygsamma bostadsexploatering på Tinnerbäcksparkeringen skulle bekosta flytten av idrottsanläggningarna, eftersom vi ville bevara och rusta upp Folkungavallen. (S) ville däremot, i likhet med de andra partierna, riva idrottsanläggningarna och i stället bygga bostäder.
Den exploateringen skulle finansiera både de nya idrottsanläggningarna samt ersättningen av de befintliga parkeringsanläggningarna och en del annat därutöver. Exploateringsintäkterna för cirka 600 bostäder beräknades till 123 miljoner kronor. Redan 2005 ansågs att det krävdes byggnation av främst bostadsrätter för att den intäktsnivån skulle uppnås. Därför skrev tjänstemännen i beslutsunderlaget att kalkylen förutsatte att områdets maximala värde togs ut. Det betydde att de nya bostäderna i huvudsak skulle bli bostadsrätter. För att politiskt rädda projektet ur mångfaldssynpunkt skrevs därför den luddiga formuleringen "en andel hyresrätter" in i beslutet i sent skede som en tilläggsattsats. Nu vill s-kommunalråden blåsa liv i den formuleringen. Men är det realistiskt?
I dag, knappt två år efter fullmäktiges beslut, krävs det nästan dubbelt så höga exploateringsintäkter för att projektet ska gå runt, 210-240 miljoner kronor stället för 123 miljoner. Då har ändå parkeringsanläggningarna, som kostnadsberäknats till 51 miljoner, simsalabim, trollats bort ur projektet, fastän alla vet att de ändå kommer att behöva byggas förr eller senare. Vem ska då bekosta dem?
Folkpartiet accepterar i demokratisk ordning fullmäktiges beslut om Folkungavallen och vi deltar konstruktivt i det arbete som följer av detta. Vi delar också socialdemokraternas uppfattning att vi även i framtiden behöver bygga hyresrätter i innerstaden. Det behövs för mångfaldens skull. Övre Vasastaden kan bli ett sådant område. Men hur ska verklig mångfald och rimliga hyror kunna uppnås på Folkungavallsområdet, när det pris som exploatören behöver betala kan komma att uppgå till 4000 kronor per kvadratmeter BTA?
Folkungavallen kommer ju därmed att bli stadens hittills dyraste område. Att då, som Micko, Johansson och Waltersson, dra fram just Folkungavallen som ett hyresrättsprojekt blir därför främst ett spel för galleriet och ett sätt att plocka billiga politiska poänger. Redan före den borgerliga regeringens förändringar av reglerna för bostadsbyggande var det svårt att få Folkungavallsprojektets ekonomi att gå ihop, om andelen hyresrätter skulle bli betydande. Så enkelt är det.
Bengt Olsson