De tre S-debattörerna Per-Arne Larsson, Johan Birath och Ulf Eriksson påstår att det krisartade läget för ekonomin i Boxholm beror på att regeringen minskat skatteuttaget med i storleksordningen 80 miljarder kronor samtidigt som det råder finanskris och lågkonjunktur (Corren 27/6). Att lågkonjunkturen gör att skatteintäkterna minskar på alla nivåer - stat, landsting och kommun - är korrekt, men det vore intressant att veta på vilket sätt Boxholms kommun har drabbats av att regeringen sänkt skatten för alla som jobbar, sänkt fastighetsbeskattningen, sänkt bolagsskatten samt sänkt arbetsgivaravgifterna för alla och extra mycket för unga under 26 år.
Sanningen är i stället att Boxholm - liksom alla kommuner - gynnats av regeringens politik. Per år tjänar kommunsektorn tre miljarder kronor på den allmänna sänkningen av arbetsgivaravgifterna och ytterligare tre miljarder på sänkningen för unga. Totalt kommer staten att ha förstärkt kommunsektorn med 27 miljarder kronor år 2010 jämfört med nivån år 2006. För Boxholm innebär det flera miljoner i extra årliga inkomster eller minskade utgifter.
En viktig del av regeringens jobbpolitik är sänkt skatt för alla som jobbar. Den som tjänar 15 000 kronor per månad har fått 900 kronor i månaden i skattesänkning, cirka sex procent - är det dåligt för Boxholms kommun?
Alliansen har finansierat i stort sett samtliga skattesänkningar genom minskade utgifter eller andra skattehöjningar (till exempel på alkohol och tobak), men välfärdsverksamheterna i kommun och landsting har inte bidragit med en krona till denna finansiering.
Socialdemokraterna i Boxholm ser inte över organisation och verksamhet och funderar inte på om olika saker kan göras på nya, effektivare sätt. De gör i stort sett inga upphandlingar för att pressa kommunens kostnader. De höjer skatten och skyller på regeringen. Boxholm förtjänar bättre än så.
ANDREAS NORLÉN
STIG JOHANSSON