Mer pengar tenderar snarare att göra oss olyckligare därför att konsumtionshetsen kräver så mycket tid och ansträngning. Stress och otillfredsställelse är en naturlig följd av att aldrig vara nöjd med det man har. Om svenskarna blivit ""ledighetsdyrkande"" är det alltså ett sundhetstecken att glädjas åt, menar ANNIKA LILLEMETS (mp).
Vad är välstånd? Vad gör oss lyckliga? Ännu fler prylar - eller mer tid för gemenskap och glädje med släkt och vänner? Jonas Pettersson moraliserar i ÖC 6/2 över att svenskarnas "gamla arbetsmoral ersatts av en ledighetsdyrkan". Ja, vad behöver vi och hur ska frukterna av vårt arbete fördelas? Har svenskarna blivit lata?
Till att börja med lönearbetar långt fler nu, kvinnor och män, än på den tiden arbetsdagens längd var tio timmar. Obetalt arbete måste också göras. Barn ska fostras, mat ska lagas, äldre släktingar ska hjälpas, bostäder och ägodelar ska underhållas och skötas. Åtskilliga sliter alldeles för hårt med betalt och obetalt arbete medan många andra hålls utanför arbetsmarknaden. Detta är helt onödigt och till stor skada för de flesta invånare.
Det kostar faktiskt bara obetydligt mer att anställa människor i gemensam sektor än att hålla dem arbetslösa med allt vad det innebär av förnedrande och kostsamma arbetsmarknadsåtgärder. Tillverkningsindustrin är extremt effektiviserad och varje anställd producerar därför mycket mer nu än på den tiden man jobbade tio timmar per dag. Det finns också mer pengar än någonsin i Sverige nu. Aldrig tidigare har företagens vinster varit så stora. En allt mindre del går dock till löner och skatter och en allt större till utdelning till aktieägare. Varför skulle inte mer av dessa vinster kunna tas ut i kortare arbetstid om det är vad människor behöver och vill ha?
Ständig ekonomisk tillväxt bygger på att människor är missnöjda. Vi jobbar febrilt för att få råd att köpa nya prylar vi inte behöver. Vårt värde bestäms av vad vi äger och vad vi presterar. Lyckoforskningen visar att när människor har sina grundbehov, det vill säga mat, tak över huvudet och kläder på kroppen, uppfyllda är det sådant som gemenskap, kultur- och naturupplevelser och tid för olika självförverkligande aktiviteter som gör oss lyckliga. Mer pengar tenderar snarare att göra oss olyckligare därför att konsumtionshetsen kräver så mycket tid och ansträngning. Stress och otillfredsställelse är en naturlig följd av att aldrig vara nöjd med det man har. Om svenskarna blivit "ledighetsdyrkande" är det alltså ett sundhetstecken att glädjas åt.
Den viktigaste frågan är ändå hur mycket vi har råd att lönearbeta om pengarna vi tjänar går till ytterligare överkonsumtion av varor och energi- och resursslukande tjänster som flyg- resor. Om alla på jorden levde som svenskarna skulle det behövas åtminstone tre jordklot. Vi tillhör den rikaste femtedelen av jordens befolkning som förbrukar mycket mer energi och ändliga naturresurser än vad som är hållbart i längden -- fast vårt slöseri gör oss inte lyckligare. Mot bakgrund av detta framstår det inte som en eftersträvansvärd dygd att lönearbeta mer. Ohämmad ekonomisk tillväxt skapar fler problem än den löser. Ledig tid och inkomster kan och bör delas rättvist. För att utföra allt lönearbete som idag görs räcker det med knappt 25 timmar i veckan om alla som kan delar på det. Förnöjsamhet, gemenskap, måttlighet och solidaritet är hållbara dygder för vår tid.