I LÄGENEHETEN STÅR fortfarande flera lådor från Ikea som jag inte ens öppnat. Vem bryr sig om tusen skruvar till en byrå när det finns en ny stad att upptäcka utanför dörren? Ligger Stora Torget nära Lilla Torget? Var hamnar man om man följer Stångåns strandpromenad? Var ligger Teliabutiken? Var handlar man mat och antennsladd till teven? Och vilken tur att domkyrkan är hög för då riskerar jag inte att gå vilse!
Det som är självklart för alla som bor i stan är ett äventyr för den nyinflyttade. Jag har fortfarande Linköpingskarta i kavajens innerficka när jag går ut på stan och måste leta efter vägskyltar för att hitta till Åtvidaberg, Mjölby och Motala. Det är spännande - och en viktig erfarenhet har jag redan gjort:
Oavsett om jag beställer lunchmacka på Café Hugo i Motala, jagar en tempurkudde eller letar efter någonstans att göra av med grovsoporna blir jag väl bemött. Linköping är en vänlig stad. Östergötland är ett vänligt län.
Och helt utan försänkningar är jag inte. En farbror i Skänninge och en kusin i Åtvidaberg är en bra början när man vill lära sig att förstå hur det är att leva och verka här.
ATT BLI CHEFREDAKTÖR och utgivare för Corren är ett ansvarsfullt uppdrag. Östgöta Correspondenten är en av Sveriges äldsta dagstidningar. Grundad 1838 av Henrik Bernhard Palmær är den äldre än storheter som Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Bland journalister nämns tidningen med respekt för en tradition som bygger på kvalitet och integritet. Själv har jag varit journalist i nästan 30 år. De senaste åren har jag arbetat som redaktionschef och biträdande chefredaktör för Dagens Nyheter. För mig känns det som ett naturligt steg att ta ansvaret fullt ut för innehållet i en dagstidning. Att få göra det för Corren är en verklig förmån.
Du som läser Corren idag skulle förmodligen tycka att Palmærs tidning från slutet av 1830-talet skiljer sig ganska mycket från dagens. Och visst finns det skillnader i utseendet. Men bortom bokstäverna är idén densamma, då som nu. En tidning har tre uppdrag: att spegla, påverka och sälja.
SPEGLANDET KAN tyckas minst komplicerat. Att berätta om det som sker har alltid varit tidningens viktigaste uppgift, det som i första hand lockat prenumeranter och läsare. Så är det även idag. Men samhället befinner sig i en mycket snabb utveckling när det gäller förmedling av nyheter. Efter radio, teve och Internet är det nu mobiltelefonen som är på väg in som konkurrent till den traditionella nyhetsförmedlaren, tidningen. Men lika lite som radio, teve och nät tagit kål på tidningen så lär inte mobiltelefonen heller göra det. Däremot tvingar nya medier oss att fundera över vad vi skriver och hur vi skriver. Två aspekter är särskilt viktiga:
Den "stora" nyheten är gratis. Förra veckans rymning från Hall fick i stort sett alla svenskar reda på samma morgon genom etermedierna, bara några timmar efter att den inträffat. Hade det varit för hundra år sedan så hade ingen utöver de berörda fått reda på det samma dag som rymningen genomfördes. Det hade varit den självklara toppnyheten i alla svenska dagstidningar - inklusive Corren - dagen efter. I dag river etermedia och nätet av nyheten direkt och dagen efter fyller morgontidningen i med bakgrund, analys och fördjupning. Just i detta ligger tidningens styrka. Etermedia är snabba, men ofta allt för fragmentariska och grunda i sin rapportering. Inte på grund av att radio och TV har sämre journalister än tidningar utan för att mediet sätter gränser. För några år sedan lät Sydsvenskans dåvarande chefredaktör Jan Wifstrand publicera allt som sades i en Rapportsändning på tidningens förstasida. Ett helt nyhetsprogram räckte inte för att täcka ens en sida.
Min ambition är att Correns rapportering av riksnyheter och internationella nyheter allt mer ska präglas just av analys, sammanhang och fördjupning. Vår uppgift är inte bara att berätta vad som hänt, utan också göra det begripligt.Den andra aspekten som vi måste ta till oss är att den lokala nyheten blir allt viktigare för den lokala tidningen. Spektakulära riksnyheter i all ära, men det som intresserar och engagerar oss mest det är vad som sker runt omkring oss. I vår egen verklighet i Linköping eller Kinda. Här har lokaltidningen såväl ett ansvar som en möjlighet. Ansvar att spegla det som sker och möjlighet att bygga en fördjupad relation med läsaren.
Att stärka Correns lokalbevakning i våra huvudorter är en av mina viktigaste uppgifter som redaktör.
En tidnings andra uppgift, att påverka, är egentligen mindre komplicerad. Tidningens ledare ska inte bara spegla samtiden utan diskutera den, förhålla sig till den och ha en åsikt. Det gäller allt från stora frågor som EU:s utveckling till lokala frågor som Folkungavallens framtid. Besluten fattas av våra politiker, men genom att diskutera, ifrågasätta och ibland hålla med - ha en hållning - bidrar tidningens ledarsida till att debatten lever utanför beslutsfattarnas krets.
Correns ledare publiceras varje dag på de två spalterna till vänster på denna sida. Osignerade artiklar är till för att visa att deras innehåll är tidningens uppfattning, inte någon enskild ledarskribents. Min ambition är att ledarna i Corren i ännu större utsträckning än idag ska handla om lokala frågor.
DEN TREDJE UPPGIFTEN, att sälja, är en betydelsefull del av tidningens verksamhet. I vårt spridningsområde är Corren den viktigaste mötesplatsen för säljare och köpare. Vårt stora utbud av annonser beror på att annonsörerna vet att kunderna finns i Correns läsekrets. Genom åren har den prenumererade morgontidningen utmanats som annonsbärare av såväl gratistidningar (flera i Correns spridningsområde) som direktreklam. Vi har hittills försvarat vår position och tänker fortsätta att göra det.
I vinter kommer en av de största förändringarna i Correns historia: vi byter format till tabloid. Men det återkommer jag till i kommande krönikor. Liksom till det där med Folkungavallen, fjärde storstadsregionen, Cloetta Center och allt annat spännande som händer i regionen.
Som nytillträdd i en för mig ny stad vill jag inte ta till allt för stora ord. Men jag vill ändå att du som läsare ska veta att jag är intresserad av att det rör på sig. Av utveckling och förnyelse. Den inställningen vill jag också ska prägla tidningens hållning till det som sker i Linköping och övriga delar av spridningsområdet. Corren gillar förändring.