FN-rapporten Livestocks Long Shadow visar tydligt att djuruppfödningen är en viktig faktor i en lång rad allvarliga miljöproblem. 18 procent av mänsklighetens utsläpp av växthusgaser kommer från djuruppfödning - till och med något mer än hela transportsektorns stora klimatpåverkan.
Djuruppfödningens utsläpp beror bland annat på den högre energiåtgången jämfört med vegetabilier, på metan som bildas i idisslares matsmältning och på lustgas som bildas i gödselstackar. Även avskogning för bete och foderodling bidrar mycket. Expansionen av betesmarker för nötköttsproduktion utgör den främsta drivkraften i nedhuggningen av Amazonas, vilket frigör enorma mängder kol. Det innebär att importerat kött kan vara en riktig miljöbov, men det gäller även svenska grisar och fjäderfän som får brasiliansk soja i kraftfodret. Soja odlas visserligen främst på savannen, som också innebär nedhuggning om än med mindre växthusgasutsläpp, men innebär att nötdjursuppfödningen förskjuts mot Amazonas.
Utöver miljöproblem och djuretiska aspekter finns en rad vetenskapligt dokumenterade hälsonackdelar med högt köttintag. Det är alltså inte förvånande att både Naturvårdsverket och Livsmedelsverket rekommenderar sänkt köttkonsumtion. Tyvärr går utvecklingen åt rakt motsatt håll.
Ett förslag som bland annat förs fram i en aktuell riksdagsmotion är att se över hur animalieproduktionens miljöpåverkan kan beskattas. Liksom andra miljöskatter är syftet att kompensera för de marknadsmisslyckanden som uppstår när priset på en vara inte speglar de fulla samhällsekonomiska kostnaderna, som när varan ger upphov till miljöskador som någon annan får lida av.
Genom beskattningen av bensin och diesel blir mer miljövänliga transporter i jämförelse mer attraktiva. Samma logik borde gälla för kött - blir köttet dyrare blir det rimligen mer attraktivt att välja mer klimatsmarta alternativ i stället.
Exakt hur en beskattning av animaliska produkter bäst utformas behöver utredas. Det optimala vore egentligen att beskatta varje del av miljöpåverkan - energiförbrukning, metanutsläpp, näringsläckage och så vidare - men såväl praktiska skäl som det faktum att detta endast skulle drabba inhemska producenter talar för att i stället lägga en punktskatt på animaliska livsmedel som kompenserar för deras miljöpåverkan. Om sen skatteintäkterna ska användas till andra skattesänkningar eller till satsningar på angelägna områden beror på politisk preferens. Oavsett vilken lösning man i slutändan kommer fram till är huvudsaken att vi inte längre blundar för djuruppfödningens miljökonsekvenser.
Alexander Chamberland, fd språkrör Grön Ungdom
Lisa Gålmark, fil mag historia, skribent och författare
Jens Holm, EU-parlamentariker (v)
Jacob Johnson, riksdagsledamot (v) miljö- och jordbruksutskottet
Toivo Jokkala, redaktör tidningen Djurens Rätt
Helena Leander, riksdagsledamot (mp) skatteutskottet
Kajsa Lindqvist, ordförande Miljöförbundet Jordens Vänner
Carl Schlyter, EU-parlamentariker (mp)