Vänsteroppositionen är djupt inbördes splittrade om försvaret och vill minska försvarsanslagen rejält. Detta är mycket beklagligt då både Rysslands utveckling och det faktum att Sverige halkat efter de nordiska länderna indikerar att anslagen istället borde höjas. Tydligast är splittringen gällande Afghanistan. Frågan river upp djupa sår i de rödgrönas samarbete, S vill att Sveriges fredsinsatser ska fortsätta medan delvis MP och framförallt V vill svika afghanerna och öppna för ett förödande inbördeskrig och ett möjligt talibanvälde. De rödgröna har mycket svårt att komma överens i obekväma frågor, som värnplikten och export av försvarsmateriel. Vänsterpartiet och Miljöpartiet slår fast att svensk export av försvarsmateriel kraftigt ska minska, medan Socialdemokraterna deklarerar att svensk försvarsindustri ska stärkas. Gemensamt för dem är att vilja skära ner alliansens försvarsbudget med över två miljarder kronor. Försvarsberedningen föreslog 2008 att antalet flygplan i försvaret i väsentlig grad skulle reduceras från dagens 100 plan, efter starka krav från bland annat Folkpartiet. Min utgångspunkt då var att dagens nivå var väl avpassad vilket sedan blev riksdagens beslut.
Det är bra att Folkpartiet nu offentligt ställer sig bakom detta och släpper sin tidigare linje. För Centerpartiet är försvaret av Sverige mycket viktigt och förtjänar en öppen och bred debatt. Centerpartiet står fullt ut bakom riksdagens försvarsbeslut vad gäller inriktning och budget, men är självfallet berett att diskutera förändringar allt eftersom omvärlden och verkligheten förändras. Därför bör den vilande Försvarsberedningen aktiveras och göra en förnyad omvärldsanalys. Sveriges försvarsbudget har de senaste åren i procent av BNP i relation till de nordiska länderna har sjunkit. Detta och omvärldsutvecklingen indikerar att den kan behöva förstärkas.