Kanske kommer den eftergymnasiala utbildningen snart att gå under beteckningen "yrkeshögskola". Måhända vore det även dags att göra en åtskillnad mellan universitet och fackhögskola, såsom i Tyskland.
Högre utbildning som följer högskolelagen och präglas av kritiskt tänkande skulle drivas av universitet. Det skulle bli enklare än det nu tycks vara för Högskoleverket (HSV) att gallra bort det som knappast kan kallas akademiskt, från universitetens och högskolornas smörgåsbord av program och kurser. HSV skulle äntligen med full trovärdighet kunna utvärdera och säkra den akademiska utbildningens kvalitet.
Fackhögskolor skulle ta hand om det som inte håller måttet. Mitt eget ämne, företagsekonomi, kan nämnas som ett exempel. I (alltför) stora stycken handlar det om hur företag ska kunna drivas effektivare. Ifrågasättanden av det som tas för givet är sällsynta.
De utbildningsarrangörer vars främsta syfte är att dra till sig många studenter, genom att "kundanpassa" sina kurser och program, får en chans att ta hela steget ut medan de som ser upplysning som det främsta motivet för högskoleutbildning kunde få renodla sitt gebit.
Det ligger ingen värdering i detta. Olika sätt att lära passar i olika sammanhang. Även om kritiskt tänkande är ett rättesnöre som borde genomsyra all utbildning måste exempelvis lärling/gesäll/mästare-systemet beundras.
Det måste emellertid alltid finnas ett fäste för oberoende, kritiskt tänkande i ett demokratiskt samhälle. Universitetet riskerar att urholkas i takt med att det går inflation i begreppet "akademisk utbildning". Därför behöver en åtskillnad göras mellan högre utbildning som genomsyras av kritisk granskning och annan utbildning.
Anders Örtenblad