Demenssjukdomar är kroniska, obotliga, långvariga och sakta men säkert skapar funktionsnedsättande tillstånd som på ett påtagligt sätt påverkar hela livssituationen för de sjuka och deras anhöriga. Det finns idag cirka 140 000 personer med demenssjukdom i Sverige, enligt Socialstyrelsens senaste statistik
Sjukdomen är inte möjlig att bota men det är möjligt att med olika vård- och omsorgsinsatser underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras närstående. Ansvaret för patienten brukar ligga på läkaren på vårdcentralen. Men detta har visat sig att ha stora brister då det är en total omöjlighet att förvänta sig att en enskild läkare inom primärvården på egen hand ska hinna ta hand om patienter med demensproblematik Det finns starka incitament för att öka tillgängligheten för dessa patienter. Jag tycker att det inte gagnar patienterna om vi underskattar primärvårdens resurser och stirrar oss blinda på de redan existerande systemen. Jag tycker att en minnesmottagning vid varje vårdcentral skulle kunna vara en framtidsvision. Denna modell har förverkligats i Kalmar. I Kalmarmodellen är den demensansvariga distriktssköterskan spindeln i nätet och har en central roll. Det innebär att man låter en del distriktssjuksköterskor inrikta sig mot demensdiagnostik, ungefär som en diabetessjuksköterska ansvarar för rutinkontroller av diabetiker. Till demenssjuksköterskan kommer remisser från läkare, andra distriktssköterskor, biståndshandläggare, undersköterskor och anhöriga.
Som folkpartist är primärvården en hjärtefråga för mig. Jag tycker att sjukvårdens knappa resurser ska riktas mot rätt patientgrupp och dubbelarbete som ibland kan förekomma inom primärvården måste undvikas till varje pris. Det ska finnas mer samverkan mellan olika professioner som läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, kuratorer som arbetar med dessa patienter. Med en sådan åtgärd skulle fler patienter få sin diagnos tidigt och bli uppföljda i en snabbare takt. Studier har visat att effekten av demens kan lindras med preventiva åtgärder. Primärvården måste få större ansvar för att stimulera olika strategier kring förebyggande åtgärder som syftar till att skapa ett hälsosamt åldrande.
Jag tycker att minnesmottagningen som har ansvar för både preventionsarbete, diagnostik och rehabilitering av demenssjuka patienter, ska förverkligas i primärvårdens vardagsarbete och prioriteras lika självklart som att lyssna på lungor och hjärta. Det är nog nämligen ett bra sätt att avdramatisera vården för både patienter med demens och för deras anhöriga.