Som lokal representant för folkpartiet, som alltid har stått för att vi ska ha ett stort ansvarstagande för en demokratisk utveckling i världen, vill jag kommentera Ingvar Fogstams debattinlägg "Stoppa biståndet till Ryssland" den 2 januari.
Det svenska biståndsmålet på 1 procent av BNP har inte "ökat snabbt" utan vi har länge haft en nivå som till exempel Norge och Holland. Och SIDA:s bistånd blir ju mycket mer effektivt om det går genom redan på plats etablerade oberoende organisationer.
Riksrevisionsverkets granskning rör fyra afrikanska länder där svenska organisationer har samarbete med lokala organisationer och det förekommer - enligt vår måttstock - svåra brister hos dessa. Självklart ska det krävas en ordentlig öppenhet och redovisning av hur pengarna brukats. Men att svartmåla hela biståndet är fel.
Det kan verka konstigt att bistånd går till en oljerik kärnvapenmakt som Ryssland men liksom i andra länder går stödet till de organisationer som arbetar för en demokratisk utveckling och självfallet är dessa fria från Putinregimen. Ingen seriös bedömare hävdar att något sådant inte behövs i dagens läge. Det omfattar bland annat att göra rutiner för budgetprocesser inom finansdepartementet mer öppna, att utveckla småföretagsverksamhet i Karelen och stödja anhöriga till försvunna i Tjetjenien. Även upplysningsverksamhet om kvinnohandel, nog så viktiga områden där Ryssland befinner sig avgrunder från vår uppfattning.
Men stödet var tidsbegränsat och upphör i år. Tyvärr vill jag säga, för frågor om demokrati och mänskliga rättigheter måste fortsätta att stödjas. Givetvis i en sådan form att pengarna inte försvinner i korruption eller läggs beslag på av myndigheter.
Lennart Berggren