Planerna på att lägga ner landsortsskolor till hösten når av en händelse personal på Sätra skola den 4 december. Strax före jul förmedlas nyheten som en julklapp till berörda genom Correns försorg. Barn- och ungdomsnämnden planerar beslut till februari. Ordföranden Catharina Rosencrantz är förtegen om vilka skolor som berörs - men tvingas efter jul gå ut med ett klargörande.
Skolan är stommen i att förankra vårt demokratiska styrelseskick hos medborgarna. I skolan får vi lära oss delaktighet, tolerans och förtroende. I skolan får vi lära oss det demokratiska arbetssätt vi förväntas förvalta genom livet. I skolan får vi lära oss att demokrati inte är likställt med rättigheten att gå till valurnorna vart fjärde år.
"Skolans uppgift är att ständigt skapa förståelse för, förankra, försvara och strida för de grundläggande demokratiska värderingar som präglar vårt samhälle" och "genom att i det dagliga arbetet praktisera demokratiska arbetsformer och möta varandra med respekt och förtroende erövras kunnande om demokrati" står det att läsa i skolplanen på kommunens hemsida. Planen har nyligen skrotats i avvaktan på ny skollag. Man kan undra om nämnden även har skrotat demokratiambitionen.
På barn- och ungdomsnämndens möte den 12 december informerade Catharina Rosencrantz om "att det nu finns ett förslag till lokalförändringar. Ärendet kommer att hanteras så att de geografiska utskotten i varje område kommer inbjuda till möten i frågan".
Är det verkligen demokrati med så snabba turer - information i januari och beslut i februari - i en fråga som på ett betydande sätt påverkar många familjers liv och framtiden i hela landsbygdsområden? Nämndes sägs ha varit enig, men vi som berörs tror att de medvetet försökt lura oss genom att berätta om planerna så sent som möjligt. Var finns dialog, respekt och förankring?
Att sakfrågorna inte utretts ökar inte förtroendet. I "utredningen" inför beslutet framgår den förväntade elevutvecklingen i kommunens skolor fem år framåt. Eleverna kommer att öka. Men ekonomisk analys, konsekvenser och alternativ saknas. I kalkylen som gäller Sätra skola finns tre poster: Hyra, landsbygdsstöd och nedläggning.
En riktig analys av besparingar och kostnadsökningar inom och mellan skolor - och inom kommunen - borde vara ett självklart underlag. Finns det några besparingsalternativ? Vad blir konsekvensen av skolnedläggningar ute i landsbygdssamhällena?
Kommunen måste ta ansvar för att barn- och ungdomsnämnden planerar beslut över huvudet på berörda. Nämnden har förbrukat sitt förtroende och saknar ekonomisk helhetssyn. Eventuella nedläggningar av skolor måste beslutas av kommunfullmäktige - utifrån riktiga utredningar.
Intresseföreningar i skolområdena ska kunna påverka innehåll, följa arbetet och ha rätt att svara på remiss med god tilltagen remisstid. Kommunen bör diskutera om det är lämpligt att nämndens ledamöter fortsätter på sina uppdrag. Låt politikerna vara goda förebilder för medborgarna de företräder.
Olle Jonsson