I sin iver att försvara försäljningen av värmepumpar blundar Sten Lillienau, marknadschef på värmepumpsföretaget Thermia, för hur den nordiska elmarknaden fungerar i praktiken.
Lillieanau anser att Stat-oil borde ha utgått från att elproduktionen "i de flesta fall (kommer) från svenska vatten- eller kärnkraftverk" i värderingen av värmepumparnas växthuspåverkan.
Detta är en vanlig miss-uppfattning. Det är inte dagens elmix utan vilken typ av elproduktion som ligger på "marginalen" som avgör de nya värmepumparnas klimatpåverkan. Så här skriver den ansvariga myndigheten:
"Enligt Energimyndighetens uppfattning är det för närvarande kolkondensverk som ligger på marginalen i elsystemet. Varje förändring av elanvändningen/tillförseln innebär att kolkondensverk körs i mer eller mindre omfattning med ökade eller minskade koldioxidutsläpp som följd."
Om den svenska elanvändningen ökar så ökar samtidigt utsläppen av växthusgaser från kolkraftverk utomlands. Den svenska elanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler har ökat. Förkla-ringen är, enligt Energimyndigheten, att allt fler byter ut eller kompletterar sitt värmesystem med någon form av värmepump.
Den som byter från direktverkande el till värmepumpar minskar elanvändningen, vilket reducerar utsläppen av växthusgaser. Men utsläppen reduceras väsentligt mer om man i stället byter till biobränslet pellets.
Om det beviljas bidrag för övergång från villaolja till värmepump ökar de klimatpåverkande utsläppen så länge kolkraft ligger på marginalen i systemet. Dessutom går det stick i stäv med regeringens uttalade ambition att "minska användningen av el för uppvärmningsändamål".