Det behövs mer dialog om LSS

Det behövs fördjupade samtal mellan stat, kommuner och landsting vad gäller huvudmannaskapet för olika LSS-insatser, skriver LINNÉA DARELL (fp), ledamot i LSS-kommittén.

Linköping2008-08-21 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

"LSS-kostnaderna sänker socialnämndens budget" klagar Risto Laine i Kinda kommun (Corren 16/8). Det är en klagan som personer med funktionshinder fått höra ofta de senaste åren. Som ledamot i den statliga LSS-utredningen, möter jag ofta ledsna och kränkta personer med funktionshinder. De undrar, med all rätt, varför det är just deras behov som raserar de kommunala budgetarna. Också jag undrar, om inte LSS - lagen om stöd och service till personer med funktionshinder - fanns, hur skulle Kinda och andra kommuner då tillgodose dessa personers behov av självbestämmande, delaktighet, integritet och valfrihet? Skulle kostnaderna bli så annorlunda?

Att fler personer får diagnoser som ger rätt till stöd och service är en följd av ökad kunskap precis som läkarvetenskapens utveckling leder till att fler överlever och behöver vård och mediciner.

Riksdagens mål för handikappolitiken ska uppfyllas inte bara av staten utan också av kommuner och landsting. Det är ingen skillnad på dessa mål jämfört med mål på många andra områden.

LSS-kommittén lämnar sitt slutbetänkande den 29 augusti. Ett av direktiven har varit att belysa för- och nackdelar med olika huvudmannaskap. Vi kommer att föreslå att personlig assistans i sin helhet finansieras av staten. Dagens delning mellan kommun och stat försvinner alltså.

För övriga insatser är helstatlig finansiering inte lika självklar. Våra analyser visar att det finns både för- och nackdelar. Till exempel kommer kommunerna oavsett huvudmannaskap att behöva ha ett omfattande planeringsansvar för att kunna tillhandahålla exempelvis gruppbostäder. Å andra sidan skulle möjligheten att välja boende i annan kommun kunna underlättas vid ett statligt besluts- och finansieringsansvar.

Kommitténs borgerliga majoritet bedömer att det behövs mer samtal mellan staten och kommuner och landsting i huvudmannaskapsfrågan beträffande övriga LSS-insatser - men att inriktningen mot ett ökat statligt ansvar kan vara intressant. Därför föreslås att regeringen i samband med tidigare beslutad utvärdering av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken särskilt ska uppmärksamma en delad ansvarsfördelning.

Linnéa Darell

Läs mer om