I dagarna publicerades Fredrik Reinfeldts gamla manifest "Det sovande folket" i en digital piratutgåva. Nu kan vi alla läsa statsministerns ideologiska funderingar, som hittills varit notoriskt svåråtkomliga, och förundras över att Fredrik Reinfeldt faktiskt var 28 år, civilekonom och riksdagsledamot när boken kom till.
Vad är det då för text som hans politiska motståndare på bloggen Alliansfritt Sverige finner för gott att åter publicera? Jo, en liten skapelse där Reinfeldts ideologi uttrycks i flera genrer: argumenterande sakprosa, science fiction-dystopi, klämkäck fiktiv dagbok, sekulariserad katekes och självbiografi.
Scicence fiction-delen, "Sovhjärnorna" är mest medryckande. Det är en talande novell, som visar hur Reinfeldt ser på lika möjligheter, generell välfärd, socialförsäkringar - ja, i själva verket allting utöver det som håller svälten borta. Välfärdens resultat, enligt sagan, är att vi förslappas, slutar tänka, slutar röra oss, och till slut dör, solariebrända och apatiska i våra fåtöljer, med fjärrkontroll fastbunden vid handleden. Detta kallas "välfärdsdöden" och den är "fullt jämförbar" med smittkoppor och AIDS. Det låter som att jag överdriver, jag vet!
Utan sagans täckmantel skriver han också att det krävs politiskt ledarskap som förklarar för det sovande folket att "välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion" och att därför ska "inga standardkrav skattefinansieras". Så låter det inte nu. Reinfeldt har väl efterhand insett att det inte går att säga sådana Moderata sanningar till folket - oss som han i boken kallat "mentalt handikappade" - bara till lojala ungmoderater.
Även om "Det sovande folket" inte är någon vidare litterär upplevelse, så får vi en inblick i den tankevärld som format vår statsministers ideologi. Ska vi skratta eller gråta?
Martin Johnsson