En nyhet sedan förra vintern är vissa kommuners förbud mot körning med dubbdäck på grund av partiklar. Först ut var Stockholms stad med Hornsgatan. I vinter följde Göteborg och Uppsala efter. Norrköping har funderat på förbud (Kungsgatan och Östra Promenaden). I Linköping görs mätningar på Drottninggatan men förbud finns inte med i stadens åtgärdsprogram för partiklar.
Förbudets förespråkare hävdar att den partikelbildning som uppstår när dubbdäcken och asfalten slits mot varandra skulle vara farlig för människors liv och hälsa. Detta väger tungt när regeringen fortfarande funderar på om kommunerna ska få utvidga förbudet till att omfatta större dubbfria miljözoner.
De riktigt små och farliga partiklarna är oerhört många fler än de grövre. Problemet är att EU:s miljökvalitetsnorm skjuter in sig på de sistnämnda. Det finns väldigt lite fakta som stöder ett förbud eller ens att välja bort dubbdäck. Ur Linköpings åtgärdsprogram: Det har visat sig att ju mindre partiklarna är desto farligare är de för oss människor. Däremot talar mycket för att färre dubbdäck försämrar trafiksäkerheten och att fler människor omkommer.
Inte ens regeringens rådgivare vågar ge sitt fulla stöd till ett dubbdäcksförbud. Transportstyrelsen som utrett frågan om miljözoner är mycket tveksam till förslaget och skriver bland annat: Samtidigt menar Transportstyrelsen att det egentligen saknas tillräckligt underlag för att bedöma de sammantagna effekterna av sådana förbud. Den negativa trafiksäkerhetseffekten av ett sådant förbud går till exempel inte med dagens kunskap att gradera. Även i detta avseende är det därför väsentligt att ett beslut i en kommun föregås av en noggrann problemanalys.
Trafikverket är ännu mer tveksamt i sin analys. Efter att remisstiden om miljözoner gick ut i september, publicerade verket en rapport om att dubbat är 42 procent säkrare än odubbat. Statistiken bygger på verkliga inträffade dödsolyckor.
Ytterligare en myndighet är VTI i Linköping som bland annat har studerat styrmedlet miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid. VTI skriver i sin rapport: Slutsatsen av denna studie är att kvantifierade samhällsekonomiska beslutsunderlag i stort sett är och har varit frånvarande vid utformningen av svensk politik för lokal luftkvalitet.
I dag går det inte att utvärdera de dubbdäcksförbud som hittills införts. Förbudet på Hornsgatan i Stockholm har inte pågått tillräckligt länge. Inte ens Norge som ändå har haft dubbtull i tio år har ännu lyckats eller försökt att vetenskapligt bevisa några positiva hälsoeffekter.
Trots att det inte finns några vetenskapliga belägg för de påstått negativa effekterna av dubbdäck, så tror många att det är bevisat att dubbade vinterdäck är farliga för hälsan på grund av partiklar. Det har inneburit att en rad viktiga aspekter på trafiksäkerhetsfrågorna har gått förlorade.
Våra politiker bör ta sitt ansvar och bevaka att Linköping inte backar från det som är det övergripande målet för trafiksäkerhetsarbetet, nämligen människors hälsa och säkerhet.
Anders Karpesjö, VD Däckspecialisternas Riksförbund