De flesta är eniga om vikten av skolans tidiga år - för elevers framtida kunskapsutveckling. Lyckas man där blir arbetet betydligt enklare i de högre åldrarna.
Regeringen satsar 300 miljoner kronor per år under tre år för att stärka läs- och skrivinlärningen samt matematikkunskaperna. Det är en bra början. Behoven är dock mycket större. Det behövs en ny skolmiljard till grundskolan varje år för att ge varje elev de rätta förutsättningarna att klara skolan.
Lärarförbundet menar att grundskolan och dess lärare inte har tillräckliga förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Resurserna är för knappa och används inte där de bäst behövs.
Stödet för de elever som mest behöver det är i dag bristfälligt, visar en rapport från Skolverket från mars i år. I stället är stödet anpassat efter de ekonomiska förutsättningar som råkar finnas. Ekonomin gör att bedömningen av stöd tolkas alltför snävt. Problemen söks hos den enskilda eleven, utan någon analys av elevens totala skol- och studiesituation. Behoven upptäcks ofta tidigt medan åtgärderna kommer långt senare eller inte alls - med hänvisning till resursbrist.
Rätt satsade pengar ger bättre utdelning än vad akutinsatserna gör och som dessutom ofta kommer för sent.
För att alla elever ska ha förutsättningar att nå målen krävs välutbildade lärare och en bra utbildningsmiljö. Men det räcker inte - det krävs mer resurser. Varje elev bör ges en verklig rättighet att få sina behov tillgodosedda och för det behövs en ny skolmiljard.
Lärare vet vad elever behöver och måste därför ha rätten att ordinera åtgärder och insatser. Alltför ofta förblir lärarnas insikter kring behoven ohörda, med hänvisning till att de ekonomiska resurserna saknas. En ordinationsrätt skulle ge lärarna möjlighet att ordinera till exempel specialundervisning, mindre undervisningsgrupp, modersmålsundervisning och annat som man ser behövs.
Dessutom skulle ordinationsrätten ge eleven möjlighet att få adekvata åtgärder i tid. En elev som känner sig lyckad kommer mycket längre i sitt lärande än en elev som får leva med ständiga misslyckanden. Ingen människa, vare sig barn eller vuxen, vill och ska behöva känna sig misslyckad. En ordinationsrätt skulle bli en garant för elevens kunskapsutveckling.
Rådet för skolans måluppfyllelse och fortsatta utveckling beräknade 2005 att kvalitetsbristkostnaden är omkring 1,5 miljarder per år. Kvalitetsbristkostnad är ett mått på kostnaden av gymnasiets individuella program kontra antal elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. De 300 miljoner kronor regeringen avser satsa bör sättas i relation till siffran 1,5 miljarder för kvalitetsbristkostnaden.
För Sverige som kunskapsnation och för var och en av de nästan en miljon elever som går i grundskolan är en satsning på skolan en satsning på Sveriges framtid.
Sandra Wahlström