Om bara några dagar firar vi Europadagen.
Det gör vi för att minnas och hedra Robert Schuman, före detta fransk utrikesminister, som den 9 maj 1950 lade fram sin plan som gick ut på att ställa fransk och tysk stålproduktion under gemensam kontroll.
Planen och de efterföljande förhandlingarna ledde till att sex länder, alla starkt präglade av krigets fasor, bildade Kol- och Stålunionen, grundbulten i EU-samarbetet.
Det genialiska med att ha gemensam kontroll över just kol och stål, produkter som kunde leda till upprustning men också till genensam förvaltning av energi och infrastruktur, var att forna fiender flätades in i varandras ekonomier och gjorde krig omöjligt.
Det låter enkelt, men det var långt ifrån självklart för dem som hade vant sig vid att länderna löste sina konflikter i skyttegravarna sedan generationer tillbaka. Nu blev det i stället förhandlingar och kompromisser kring samarbetsborden som blev de nya verktygen.
Schuman visade att ett annat Europa var möjligt och därför är han och de andra pionjärerna värda att hedras.
En nyss publicerad undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att den svenska EU-opinionen aldrig har varit så positiv. Andelen svenskar som vill lämna EU är fortfarande hög, 27 procent, men det är den lägsta siffran någonsin.
En annan undersökning, Eurobarometern, bekräftar denna tendens. Andelen svenskar som tycker att " EU-medlemskapet är en god sak" har ökat från 27 procent 1996 till 49 procent 2006.
Det värmer naturligtvis en EU-ministers hjärta.
Efter 12 års medlemskap börjar EU bli vardag för allt fler. Precis som på 50-talet behöver vi varandra för att lösa gemensamma problem. Inget land kan på egen hand klara av miljöförstöringar, klimatförändringar, gränsöverskridande brottslighet, kampen mot fattigdom och ofrihet.
Genom EU har vi funnit mekanismer för att lösa problemen tillsammans.
Kanske är det också ett tecken att den allt mer positiva svenska EU-opinionen sammanfaller med att unionen den senaste tiden fattat flera oerhört viktiga beslut.
Tjänstedirektivet håller på att implementeras, kemikaliestrategin REACH som kommer att ge oss kunskap om nära 30 000 kemikalier för att kunna ersätta de mest skadliga, börjar gälla 1 juni.
På toppmötet i mars togs viktiga och bindande beslut om att minska växthusutsläpp och gå över till mer förnyelsebar energi.
Vid EU:s kommande toppmöte i juni finns det goda förutsättningar att enas om en reviderad författning, ett fördrag som ger oss bättre möjligheter att fatta beslut på ett effektivare, tydligare och mer demokratiskt sätt.
Trots SOM-undersökningens positiva siffror har vi långt kvar innan de allra flesta svenskar känner sig bekväma med medlemskapet. Det kommer att krävas ett gediget arbete från EU:s sida med att leverera synliga resultat och att fortsätta reformprocessen mot en mer modern union.
Det krävs också ett tålmodigt ledarskap från politiskt håll för att förklara och visa hur EU-politiken påverkar oss och hur vi kan påverka den.
Att socialdemokraterna efter många års splittring nu tycks vilja enas om att föra en konstruktiv EU-politik är oerhört välkommer. Även miljöpartiet, vars väljare enligt SOM-undersökningen är allt mer positiva till EU, borde ta sig en tankeställare.
Kanske är vi äntligen på väg mot en normal EU-debatt i Sverige?
Cecilia Malmström
EU-minister