Lika skarpt som samhället markerar mot brott, lika tydligt välkomnande måste samhället vara när en ung lagöverträdare efter avtjänat straff väljer att ta vägen tillbaka till ett liv utan brott. Idag kantas den vägen av problem.
Åklagarmyndigheten har uppmärksammat problemen som orsakas av att gallringsreglerna är olika för olika påföljder även om brottet är detsamma. Uppgifter om ungdomstjänst rensas ur belastningsregistret efter 10 år men böter redan efter 5år. Därför motsätter sig ungdomarna ofta ungdomstjänst, en påföljd som kräver lagöverträdarens samtycke. Detta trots att många ungdomar anser att ungdomstjänst är en bättre påföljd än böter eftersom det oftast är mamma och pappa som betalar, och ungdomstjänst ger erfarenhet som är värdefull i konkurrensen om jobb.
I vissa kommuner kan ungdomstjänst genomföras på företag där den som gör bra ifrån sig kan få anställning efter avtjänad ungdomstjänst. En bättre morot att sköta sig kan knappast tänkas. Vi vet också att ungdomstjänst är effektivt ur rehabiliterande syfte och mentorskapet som erbjuds har en fostrande effekt. Men på grund av gallringsreglerna väljer alltså många unga lagöverträdare bort ungdomstjänst.
Även efter avtjänat straff orsakar gallringsreglerna problem. En anmärkning i belastningsregistret påverkar möjligheterna att ta lån, att studera utomlands, att beviljas körkort och att få anställning eftersom det blivit vanligt att arbetsgivare vill se utdrag ur belastningsregistret. För den unga människa som kämpar för att vända sitt liv i rätt riktning och skaffa utbildning, arbete och bostad blir anteckningen i registret ett hinder. Konsekvenserna av gallringsreglerna är särskilt kännbara för unga som befinner sig i en tidpunkt i livet då de ska skapa grunden för sina framtida liv, och drabbar i synnerhet dem som redan haft sådana svårigheter att de hamnat i kriminalitet. Det finns därför skäl att skapa särskilda gallringsregler för lagöverträdare under 18 år.
Därför vill regeringen ändra gallringsreglerna så att vissa uppgifter tas bort redan efter 5 år istället för som idag efter 10 år. Detta gäller inte de allvarligaste brotten som mord eller grov misshandel, då det är motiverat att registreringen finns kvar. Förslaget gäller inte heller sluten ungdomsvård, som utdöms för allvarliga brott, utan endast uppgifter om ungdomsvård, skyddstillsyn, missbruksvård, ungdomstjänst och villkorlig dom.
Tidiga och tydliga åtgärder mot unga lagöverträdare är viktiga, men vi får aldrig stänga före detta lagöverträdare ute från ett vanligt liv. De som avtjänat sina straff och valt att inte fortsätta en kriminell livsstil ska uppmuntras, inte hindras, från att bygga ett hederligt liv.
ANDREAS NORLÉN RIKSDAGSLEDAMOT (M), ÖSTERGÖTLAND
CARIN CARLSSON DISTRIKTSORDFÖRANDE, MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET I ÖSTERGÖTLAND