I artikeln Här togs industrin i försvar" konstaterar Corren (5/11) att det finns en framtid för svensk försvarsindustri - men att den inte ser ut som tidigare. Det håller Säkerhets- och försvarsföretagen med om.
Problemet är bara att det finns många förutfattade meningar om industrin, där den felaktigt beskrivs som ett av skälen till försvarets dåliga ekonomi. Debatten om försvarsindustrin har i hög grad präglats av gamla föreställningar utifrån förutsättningar som existerade för mer än ett decennium sedan.
Det är en myt att svenska egenutvecklade system skulle vara dyrare än de som finns på den så kallade hyllan. Många av de egenutvecklade systemen har visat sig vara billigare att utveckla själv. Det allra senaste exemplet rör en ersättare till Haubits 77B. Försvarets materielverk, FMV, testade flera utländska system som alla föll bort på grund av för höga kostnader eller för att de inte klarade kraven.
Ser man dessutom nationalekonomiskt på det hela, att pengarna och tekniken stannar i Sverige, blir vinsterna betydande.
Försvarsindustrin fyller en strategisk roll för vår säkerhets- och försvarspolitik samtidigt som den levererar kostnadseffektiva lösningar till försvaret.
Industrin är också en viktig tillväxtmotor för näringslivet. Nya tekniska landvinningar inom det militära området ger betydande teknikspridning till civila sektorer. Nyttan, inte minst av it, skapar nya produkt- och tjänstemöjligheter inom traditionella sektorer i allt från svensk basindustri till vård.
Exporten skapar stora intäkter till stat och kommun. 2007 var värdet på exporten 21,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 55 procent av försvarsindustrins totala försäljning. Dessutom får staten in miljardbelopp i royaltyintäkter som följd av exporten.
Försvarsmakten är en viktig referenskund vid export. Industrin är en viktig nationell angelägenhet i våra konkurrentländer och även vi i Sverige behöver samverkan mellan stat och näringsliv för att ta vara på våra möjligheter och lyckas bra internationellt.
Säkerhetspolitiska omkastningar i vår omvärld kan ske mycket snabbt, vilket inte minst utvecklingen i Georgien visade. Att utveckla industriell förmåga kräver dock flera decennier. För att möta framtiden med bibehållen handlingsfrihet och tillvaratagande av våra möjligheter krävs långsiktighet och en tydlig strategi från staten.
Det fanns förhoppningar om en sådan statlig strategi när Försvarsdepartementet startade arbetet med att utarbeta en samlad statlig försvarsindustristrategi förra året. Men tyvärr har vi inte sett något resultat av detta - trots omfattande arbete. Det är hög tid att ta vara på Sveriges möjligheter och slutföra detta viktiga arbete.
Peter Lundberg