De senaste två decennierna utmärks av både stora samhällsförändringar och historiskt omfattande politiska reformer på skolans område. I en ny studie för SNS räkning - "20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?", har forskarna Anders Böhlmark och Helena Holmlund på Stockholms universitet undersökt hur likvärdigheten i den svenska skolan har förändrats.
En hög likvärdighet kännetecknas av att bakgrundsfaktorer - såsom föräldrarnas yrke, inkomst och etniska bakgrund- spelar en liten roll för skillnaderna i skolprestation mellan elever. En av de större samhällsförändringarna under de senaste 20 åren är den ökade andelen individer med utländsk bakgrund. Barn med utländsk bakgrund har ökat från 9 till 14 procent av skoleleverna. I studien studeras bland annat betydelsen av utländsk bakgrund för elevers skolprestationer. Resultatet tyder på att denna är viktig för att förklara skillnader mellan elevers skolresultat. Exempelvis var det läsåret 2009/2010 ca 20 procent av eleverna med svensk bakgrund i årskurs 9 som inte nådde de nationella målen medan siffran för elever med utländsk bakgrund var dubbelt så stor. Vi vet dock sedan tidigare att detta samband till stora delar drivs av att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i låga socioekonomiska grupper, som generellt sett når lägre resultat i skolan.
Värt att notera från resultaten är även att skillnaderna mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är större i betyg än i resultat på de nationella proven. Det tyder på att andra faktorer än elevens kunskapsnivå påverkar betygssättningen av elever med utländsk bakgrund.
Ett intressant resultat från studien är att ursprungslandets betydelse för den enskilda elevens resultat är ganska konstant över tiden. Däremot har den etniska segregationen i skolan ökat. 1988 gick 65 procent av invandrareleverna i skolor med en överrepresentation av invandrarelever - 2007 hade den siffran ökat till 70 procent.
Att likvärdigheten inte minskat får ses som en ljusglimt. Naturligtvis är helt oacceptabelt att 40 procent av eleverna med utländsk bakgrund lämnar årskurs 9 utan att nå de nationella målen. Inte minst mot bakgrund i ett decentraliserat skolsystem vars bärande tanke är att möjliggöra för den lokala kännedomen och initiativkraften att utforma verksamheten på ett sätt som möter alla elevers behov.
Även den ökande segregationen är problematisk. Ytterligare segregation riskerar att drabba likvärdigheten negativt, till exempel genom starkare så kallade kamrateffekter - att elevsammansättningen får ett större genomslag på elevernas prestationer. Det skulle på sikt medföra att möjligheten för elever med utländsk bakgrund att etablera sig i det svenska samhället försämras, med allvarliga konsekvenser både för de berörda individerna och för samhället.
CAMILO VON GREIFF, FIL DR, FORSKNINGSLEDARE SNS