Klimatförändringarna har dominerat nyhetsåret 2007, med FN-rapporter, nobelpris och klimatpolitik. Klimatet har blivit en angelägenhet för alla.
Under förra året fick FN:s klimatrapporter mycket stort genomslag och spelade en avgörande roll för den globala politiken.
Den första, som kom i februari, handlade om kunskapsläget och slog fast att vi människor ligger bakom den globala uppvärmningen. Klimatpanelens över tusen forskare beräknar att fortsatt ökade utsläpp ger 1,8 till 4,0 grader högre temperaturer till år 2100. Redan nu drar glaciärer sig tillbaka och havsisen i Arktis uppvisade i september ett historiskt minimum i utbredning. Och förändringarna går snabbare än väntat.
Den andra rapporten, från april, visade att de rika länderna har orsakat merparten av klimatförändringarna, men att utvecklingsländerna och världens fattigaste drabbas hårdast. Men ingen kommer undan - alla delar av världen påverkas.
Den tredje, som kom i maj, slår fast att de globala koldioxidutsläppen måste börja minska senast 2015 och minska med mellan 50 och 85 procent fram till år 2050 - om den genomsnittliga temperaturökningen inte ska bli mer än två grader. Rapporten slår också fast att vi kan klara det. Tekniken finns och kostnaden är måttlig jämfört med vad det kostar att låta temperaturhöjningarna bli större.
Som en logisk följd av den betydelse som FN-klimatpanelens arbete länge har haft för att väcka världens beslutsfattare tilldelades den i december - tillsammans med Al Gore - Nobels fredspris.
Alla ville agera. Media skrev mer än någonsin, företag klimatanpassade sina verksamheter, skolor deltog i klimatuppsatstävlingar och miljöorganisationer drev informationskampanjer. Allt fler sökte information, både om klimatfrågan i stort och om hur man själv kan agera för att hejda förändringarna. Antalet prenumeranter på Naturvårdsverkets elektroniska nyhetsbrev om klimatet mer än fördubblades och är nu över 12 000.
Klimatförändringarna och dess konsekvenser är skrämmande - men det har inte lett till uppgivenhet. Tvärtom anser allt fler svenskar att det är möjligt att begränsa klimatpåverkan och att man själv kan bidra. Allt fler kan "absolut" tänka sig att köra mer bränslesnålt, köpa energisnåla hushållsapparater, sänka temperaturen inomhus och köra bil långsammare, enligt Naturvårdsverkets mätningar. Samtidigt vill allmänheten ha information om hur utsläppen kan reduceras.
Det intensiva klimatåret 2007 kulminerade med klimattoppmötet på Bali i december. Mötet blev en framgång: Alla viktiga länder - däribland USA - är med på att ett nytt avtal ska vara klart hösten 2009 och träda i kraft när Kyotoprotokollet löper ut 2012. Alla länders ansvar att gemensamt lösa problemen betonades, men också att de rika länderna måste gå före.
Det gångna året kan gå till historien som året då grunden lades för världens gemensamma arbete för att bromsa klimatförändringarna. Det avgörande är dock vad vi gör med all ny kunskap och viljan hos politiker, företag, myndigheter och enskilda att faktiskt hejda klimatförändringarna.
Tillsammans kan vi göra år 2008 till året när de nödvändiga förändringarna verkligen sker.
Lars Westermark