Vi reser som aldrig förr och att besöka andra länder i Europa på semestern blir allt mer som att turista i hemlandet.
Den utvecklingen bör vi hälsa med glädje. Men sådan turism leder också till att vi med lätthet tar med oss öl- och läskburkar från ett land till ett annat och upptäcker att de inte går att panta där. I stället för att återvinnas hamnar burkarna utanför retursystemet och i värsta fall i naturen till skada för djur- och växtlivet. Bara i Sverige beräknar Jordbruksverket att det årligen slängs 200 miljoner utländska metallburkar i de vanliga hushållssoporna, till stor del på grund av att de inte går att återlämna mot pant. Detta är vanvettigt, eftersom återvinning av aluminiumburkar är bland de mest effektiva återvinningssystem vi har. Aluminium kan återbrukas i det oändliga till låga energikostnader.
Under den gångna vintern har vi tillsammans bedrivit ett målmedvetet arbete i EU-parlamentet för att uppmärksamma EU-kommissionen om det här resursslöseriet.
Men ansvaret för att skapa ett gränsöverskridande pantsystem i Europa behöver inte nödvändigtvis tas av EU-kommissionen. De goda erfarenheterna av nordisk samverkan gör att Sverige, Finland och Danmark mycket väl skulle kunna ta de första stegen och visa vägen för EU. Förslagsvis inom ramen för Nordiska rådet. Internationella framsteg sker som bekant normalt genom sådan institutionell konkurrens, där några länder visar vägen och andra följer efter när de har konstaterat framgången.
En samordning av pant- och retursystemen för öl- och läskburkar skulle föra med sig viktiga miljövinster, underminera skadliga monopol och förbättra den inre marknaden.
Det är dags att ta de första stegen mot ett gemensamt pant- och retursystem för metallburkar i EU. Låt oss i Norden ta täten och visa vägen för resten av Europa.
Nils Lundgren
Henrik Lax