Sedan borgarna vann valet har beredningen av ärenden gått utför. Detta leder till att riksdagen får otillräckliga underlag att fatta beslut på. Borgarna avfärdar invändningarna med att vi inte tycker om den förda politiken. Där har de förvisso rätt, men det finns nu så många exempel att det är ett mönster av slarv vi ser.
Det gäller till exempel nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (där man hade så bråttom att myndigheten avvecklades innan personalens uppsägningstid hade löpt ut), försämringarna i a-kassan (där riksdagen tvingades skjuta upp ikraftträdandet för att regeringen inte tagit hänsyn till vad som var praktiskt möjligt) och försämringarna i a-kassan för deltidsarbetslösa (där regeringen missat att riksdagsbeslut krävs).
Men det värsta exemplet är ändå hur man hanterat utförsäljningen av de statliga företagen.
Den borgerliga regeringen slog hösten 2006 fast att man avsåg att göra en genomgång av alla statligt ägda bolag där argument för och emot försäljning skulle vägas mot varandra.
Nu hävdar regeringen att begreppet "alla statliga bolag" inte omfattar de sex företag som man redan bestämt sig för att sälja. Regeringen säger helt frankt att detta hade man lovat i valrörelsen, varför någon ytterligare beredning inte behövs. Ett konstitutionellt nyskapande som hela konstitutionsutskottet, även de borgerliga ledamöterna, redan i våras avfärdade med konstaterandet att "valrörelsen inte utgör en del i beredningen av regeringsärenden".
När riksrevisorn och Riksrevisionens styrelse uppmärksammar den bristande beredningen och konstaterar att den bryter mot grundlagen borde regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten reagera. Men istället försöker man på olika sätt minska betydelsen av Riksrevisionen och hävda att regeringen hela tiden gjort rätt. Man vill dra ut på tiden för all granskning av regeringen så att försäljningarna hinner bli klara innan riksdagen får en chans att ta ställning till Riksrevisionens påståenden. Riksrevisionens styrelse, med borgerlig majoritet, ser sig nu föranledd att tala om för regeringen att den ska följa grundlagen. Att man ska följa lagarna är ett krav för alla invånare i Sverige. Att någon ska behöva tala om för regeringen, som ska styra riket, att det är bra om ni följer grundlagen, är ett unikt och totalt underkännande av hur den borgerliga regeringen sköter sin roll.
Nu är det dags för riksdagen att återigen ta kontroll över skeendet i försäljningsärendet. Det enda rimliga är att riksdagen tar tillbaka mandatet för att sälja ut statliga företag tills det är klarlagt att regeringen verkligen tänker följa grundlagarna. En lag som stiftats på felaktiga grunder går alltid att ta tillbaka. Men om de statliga företagen säljs på felaktiga grunder finns ingen ångervecka.
Billy Gustafsson
Anne Ludvigsson
Johan Löfstrand