EU är i dag en av de viktigaste aktörerna för att skapa utveckling i världens fattiga länder. Unionen står för mer än hälften av världens totala bistånd och påverkar en rad andra områden.
Europaparlamentet har här en hel del att säga till om. Varje år fattar parlamentet mängder av beslut som får betydelse för miljontals fattiga människor världen över. Med en enkel knapptryckning röstar de folkvalda om tillgången till aidsmedicin ska öka, om fattiga kvinnor ska få tillgång till säkra aborter eller om extrapengar ska sättas in för att mildra effekten av matkrisen.
Hittills har EU:s stora inflytande över utvecklingen i de fattiga länderna knappt diskuterats i Sverige. För svenska väljare är det näst intill omöjligt att undersöka vad de sittande parlamentarikerna har för uppfattning i utvecklingspolitiska frågor.
Concord Sverige har därför ställt 20 frågor om EU:s utvecklingspolitik till de nuvarande svenska ledamöterna. Vi finner resultatet överraskande och oroande. Bara en handfull har aktivt arbetat med utvecklingsfrågor under mandatperioden. Ändå deltar alla ledamöterna i mängder av omröstningar som påverkar tillvaron för världens fattiga.
Studien visar att de svenska ledamöterna inte alltid följer den biståndspolitik som deras hemmapartier har beslutat om och de följer inte heller alltid partilinjen hos de partigrupper de tillhör i Europaparlamentet. I flera fall röstar ledamöterna efter egen övertygelse i utvecklingsfrågor, vilket gör att deras personliga meriter och kunskaper i frågan blir väldigt betydelsefull.
Studien visar också att svenska parlamentariker från de EU-kritiska partierna Junilistan och, de traditionellt biståndsvänliga, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstar emot en ökning av EU:s gemensamma bistånd. I och med att de vill återföra inflytande till de nationella parlamenten röstar de också ofta emot stora övergripande reformer som avser att skapa ett samordnat bistånd.
De mest aktiva under mandatperioden har varit Anders Wijkman (KD) och Carl Schlyter (MP). Båda har skrivit egna betänkanden och därmed fört parlamentets talan i utvecklingspolitiska förhandlingar.
För de svenska folkrörelserna är det viktigt att få in fler svenska parlamentariker med kunskap om utvecklingsfrågor i Europaparlamentet. Ledamöterna är en viktig demokratisk kontaktlänk mellan det civila samhället och de inflytelserika tjänstemännen i EU-kommissionen och politikerna i EU:s ministerråd.
De 18 svenska Europaparlamentariker, som ska väljas den 7 juni, får stora möjligheter att påverka tillvaron för alla de miljoner människor som lider av brist på vatten, rättigheter, utbildning, hälsovård och mat. För väljarna är det ett rimligt krav att kandidaterna redovisar hur de tänker agera för att skapa utveckling i de fattiga delarna av världen.
Björn Lindh