För en tid sedan hölls ett ministermöte och en konferens om e-förvaltning i Malmö, som en aktivitet under Sveriges EU-ordförandeskap. I den ministerdeklaration som antogs kom man överens om långtgående målsättningar för att utveckla myndigheternas service till både medborgare och företag samt om att ge möjlighet till rörlighet på den så kallade inre marknaden.
Det ska bli lättare att studera, arbeta, bo och pensionera sig oavsett i vilket medlemsland i EU man befinner sig. För att göra detta möjligt ska den nya tekniken användas.
I deklarationen konstateras också att bättre offentlig service måste tillhandahållas och dessutom med färre resurser. Många av oss är redan vana vid att i-dag kunna via nätet lämna till exempel vår skattedeklaration eller göra en anmälan om tillfällig vård av sjukt barn. Detta är naturligtvis i huvudsak positivt då det i de flesta fall innebär förenklingar för var och en av oss.
Nu stängs allt fler myndighetskontor på landsbygden och man hänvisar till sina webbsidor för information och tjänster. För den enskilde medborgaren blir det allt viktigare att kunna vara uppkopplad
En grundförutsättning för utvecklingen av dessa tjänster är att nödvändig infrastruktur är utbyggd och når alla. Länsstyrelsen och kommunerna har haft uppgiften att genomföra den statliga satsning för bredbandsutbyggnad som påbörjades 2001. Även om det i nuläget inte finns något statligt stöd för att anlägga bredband så är det mot bakgrund av ovan viktigare än någonsin att se till att denna infrastruktur kompletteras och uppdateras - så att den kan motsvara morgondagens behov.
Vi stårockså inför det faktum att gamla och olönsamma kopparledningar som används för traditionell telefoni och datakommunikation successivt kommer att monteras ner. Detta teknikskifte berör i första hand landsbygden.
EU gör under kommande år en satsning för att stödja utbyggnaden av nästa generations nät på landsbygden. Detta bland annat som en åtgärd för att möta den ekonomiska kris vi befinner oss i.
Det blir möjligt för byalag och andra grupperingar på landsbygden som själva vill engagera sig med visst eget arbete att kunna få tillgång till de bredbandsnät med hög kapacitet som de flesta boende i åtminstone större tätorter redan i-dag tar för givna.
Länsstyrelsen kommer att hantera ansökningarna och kommunernas roll blir att planera utbyggnaden, att möta byalagen eller motsvarande och att bidra ekonomiskt. Det senare är en förutsättning för att alls få del av EU-medlen.
Vi vill nu uppmana alla kommuner att tillsammans med länsstyrelsen ta sig an denna viktiga uppgift, som ska bidra till ökade möjligheter att bo och verka på landsbygden. Men ytterst också att långsiktigt stärka länets konkurrenskraft.