Effekterna av den internationella finanskrisen och den globala lågkonjunkturen kommer att beröra oss under en lång tid framöver. Att få kreditkanalerna att börja fungera igen, liksom att bryta den globala lågkonjunkturens grepp och få fler i arbete, är därför våra främsta prioriteringar.
Det innebär dock inte att andra frågor av vikt får glömmas bort. I det här valet vill vi utöver internationell finanskris och lågkonjunktur även tala om den allt mer framträdande roll som den Europeiska Unionen spelar för svensk utrikespolitik.
Europa, och därmed Sverige, står inför ett antal utmaningar de kommande åren. Nya hotbilder uppträder och en allt jämt pågående europeisk integration skapar ett ömsesidigt beroende. Detta kräver dels en fördjupning av samarbetet vad gäller säkerhetspolitiken - men också kring den fortsatta utvidgningen. I den internationella krisens spår handlar det om att fortsätta hävda de öppna gränser som tjänat den svenska exportinriktade ekonomin så väl. Särskilt är detta viktigt för att värna svenska jobb och göra dem fler.
Vi menar att ett Europa som samarbetar utrikespolitiskt i grunden är bra för ett litet land som Sverige. Särskilt som vi bland medlemsländerna har lätt att hitta andra med en liknande inställning som vår till de fundamentala mänskliga rättigheterna och till frihandelns betydelse för en god ekonomisk utveckling. Inte minst kring vikten av fortsatt stöd och hjälp till människor som fastnat i konflikthärdar runt om på vår jord har vi många vänner i EU. Genom samsyn mellan flera krafter ökar vår förmåga att göra skillnad.
Vårt land har en lång och uppskattad roll som både medlare och pådrivare för fred. Vi deltog redan 1956 som fredsbevarare i Suez-kanalen, med den kända så kallade Suezbataljonen. Sedan dess har svenska män och kvinnor under FN- och på senare år även EU-flagg agerat fredsbevarande runt om i världen, några med livet som insats för oskyldigas säkerhet. Namn som Raoul Wallenberg, Dag Hammarskjöld och Carl Bildt visar på det ansvar Sverige tar för vår omvärld.
En aktiv politik för fred och stabilitet är viktig även i Europas närområde. Historiskt sett har utvidgningen varit en central kraft för att komma vidare i strävan efter en fredlig kontinent där konflikter löses genom dialog framför våld. Nu knackar fler länder på dörren in till den europeiska gemenskapen. Vägen till medlemskap är lång och måste så vara. Det är inte bara den Europeiska Unionen som måste förbereda sig för ytterligare medlemmar, även länderna i fråga måste få tid att nå de högt ställda krav som finns på medlemskapet.
Det finns plats för fler i vår union. Det handlar om nya marknader för svenska exportföretag att växa på, men också fler importvägar för svenska konsumenter. Utvidgningen är dessutom en värderingsmässig fråga. Kandidatländer måste leva upp till hårda krav på demokratiska reformer. Genom utvidgningen sprider vi europeiska värderingar om frihet och öppenhet. Det bidrar i förlängningen till en tryggare och säkrare framtid.
Fredrik Reinfeldt
Anna Ibrisagic