Den svenska kronan används av drygt 0,1 procent av människorna på jorden. Den är en väldigt liten och känslig valuta. Det märks nu. Under finanskrisen har Island fått storstryk - men även den svenska kronan har tappat stort: 30 procent mot dollarn och 7 procent mot euron.
Vi vet att viljan att satsa på nya jobb och investeringar minskar när osäkerheten ökar. Därför är det dags för en ny eurodebatt i Sverige.
Nu när kronan sjunker blir de svenska familjerna fattigare eftersom vi alla får mindre betalt för det vi säljer samtidigt som importen blir dyrare. För småföretagen, som känner osäkerhet om konjunkturen, kommer valutaosäkerheten som lök på laxen. Höstens kronfall är högre än de flestas vinstmarginaler och en normal export- och importaffär har för många vänts till en rejäl förlust.
Vill vi verkligen ha det så?
Danmark röstade också ut sig 2003, men låste sin krona mot euron. Där har debatten nu tagit ordentlig fart då man mitt i finanskris och lågkonjunktur har tvingats höja reporäntan till 5,5 procent och använda en femtedel av Centralbankens reserver för att stötta kronkursen. Det är en omöjlig politik och en ny folkomröstning är att vänta.
Det finns många goda skäl till en ny eurodebatt även i Sverige. Två skäl framstår som starkast:
Det första är valutarisken. Vem vågar exportera eller importera när en valutaförändring gentemot vår överlägset största handelspartner - euroländerna - riskerar att förbyta en god affär till en dålig över en natt?
Det andra är att Sverige nu inte kan påverka euroländernas penningpolitik - och just nu det stabilitetspaket - som vi ändå blir bundna av. Det är lätt att inse att efterhand som allt fler länder går in i eurosamarbetet blir nackdelarna med Sveriges utanförskap allt större.
Allt fler svenska företag utsätts dagligen för valutarisken. De flesta export- och importaffärer sker i euro. En ny SKOP-undersökning från Företagarna visar dessutom att vart femte småföretag i Sverige med mellan 1 och 49 anställda, cirka 40 000 företag, har använt eurosedlar och euromynt under det senaste året.
Sju av tio företag ser gärna att Sverige inför euron. Endast 16 procent är negativa. Tre av tio anser dessutom att finanskrisens effekter hade blivit mindre om vi haft euron. Vi i Företagarna anser därför att hela landet har mycket att vinna på euron. Vi hoppas att regeringen ser att euron är nödvändig för att småföretagarna ska stå sig i den internationella konkurrensen och kunna dra hem pengar till vård, skola och omsorg.
Vi hoppas att ett framtida bokslut över finanskrisen i vart fall ska ha en rad på pluskontot: Den gav oss i alla fall euron!
Lars Holm
Håkan Larsson