Semestertider. Många svenskar beger sig nu till Malta, Grekland eller Italien för att lapa sol och njuta av slöa dagar vid det turkosblå Medelhavet. För de tusentals båtflyktingar som riskerar sina liv för att komma hit ser verkligheten allt annat än idyllisk ut. I deras drömmars Europa spärras de in, lever under omänskliga förhållanden, och har begränsad eller ingen tillgång till hälso- och sjukvård. Att Läkare utan gränser måste finnas på plats i Europa för att ge medicinsk hjälp är talande. Under det svenska EU-ordförandeskapet hoppas vi att statsminister Fredrik Reinfeldt, migrationsminister Tobias Billström och deras kollegor ska verka för bättre mottagarvillkor och ett gemensamt europeiskt ansvar.
Vi finner det oacceptabelt att bara fyra timmars flygresa bort pågår det en för många okänd humanitär kris. Det handlar främst om mänskligt värde men också om att vid behov ha tillgång till sjukvård oavsett legal status. Det är en skam för hela Europa att systematiskt frihetsberöva asylsökande och andra utsatta grupper som gravida kvinnor, barn och svårt sjuka.
Sedan 2000 har Läkare utan gränser gett akutvård och psykologhjälp till båtflyktingar i transitländerna i norra Afrika, mellanöstern och södra Europa. I dagsläget arbetar man med båtflyktingar i Italien, Grekland, Marocko, Malta och Jemen.
Många patienter berättar om den chock de upplever efter att ha flytt till Europa bara för att bli satta i så kallade interneringsläger. Enligt EU:s lagstiftning kan de nämligen helt legalt vara fängslade i upp till 18 månader. De som blir sjuka i lägren har ytterst begränsad tillgång till vård. Dessutom bör människor som kommer från länder i krig betraktas som potentiella asylsökande. Så är inte fallet i många ankomstländer i dag.
Vi behöver inte blicka ända ner till södra Europa för att se hur dessa utsatta människor utestängs från hälso- och sjukvård. Sverige är ett av de mest restriktiva länderna i Europa när det gäller denna fråga. Flyktingar som har fått avslag på sin asylansökan och andra papperslösa migranter har i dag endast rätt att köpa akutvård till fullpris. Det rör sig om fantasibelopp för personer som är beroende av omgivningen för sin överlevnad.
De människor som vi möter i Europa är i princip samma patienter som vi behandlar på våra kliniker i Somalia, Kongo och på andra håll i världen. Våra läkare och sjuksköterskor kan vittna om den våldsamma vardagen i dessa länder. När de slutligen anländer till Europa hade man hoppats på ett mer humant välkomnande.
De nyanlända behandlas som kriminella och de tvingas till och med i vissa fall att bära handfängsel när de behöver träffa en läkare. Många av Läkare utan gränsers mer erfarna fältarbetare på plats säger att man har svårt att förstå att detta pågår i Europa, ofta på promenadavstånd från turiststråken på våra charterfavoriter.
Dan Sermand
Kristina Bolme