Kollektivavtalen debatteras nu hett, och vi möter därför många frågor om varför vi agerar så kraftfullt för att få fler att teckna sådana avtal.
Kollektivavtalen är en del av den svenska modellen för arbetsmarknaden. Men det är inte därför vi tycker att de är så viktiga, utan för att kollektivavtal i princip alltid handlar om att vanliga anställda ska få högre lön och bättre villkor på jobbet.
Denna överenskommelse säger att alla anställda ska få minst en viss lön som inte får sänkas, höjd lön efter en viss tid, en viss betalning på helger, kvällar, semester och vid sjukdom, en bra pension och försäkring vid sjukdom och olycksfall, tryggare anställningsvillkor, vissa raster och arbetstider.
Detta innebär att kollektivavtalet är den enda garanten för att de anställda får bättre betalt och schystare villkor än på avtalslösa arbetsplatser. Och omvänt är det en garanti för att vi inte slår in på en väg med låglönekonkurrens, som skulle slå hårt mot Sveriges löntagare.
Kollektivavtal är också ett effektivt sätt att bekämpa den svarta ekonomin, eftersom man med kollektivavtal vet vad den anställde ska få i lön. Därmed röjer man också bland de element i krogvärlden som verkligen använder sig av maffiametoder.
Påståenden - som vid salladsbaren i Göteborg - att de anställda skulle ha bättre betalt än enligt kollektivavtalet, är sällan sanna. En genomgång av Sveriges ledande arbetsrättsjurist, Toivo Öhman, visar att de anställda på Wildn Fresh på samtliga punkter hade lägre lön och sämre villkor än om de hade haft kollektivavtal. Dessutom har de ingen garanti för sin lön eller för att försäkringspremierna betalas in.
Men om arbetsgivarna tecknar kollektivavtal måste de betala minst samma lön, se till att den höjs i vår, och dessutom börja betala de övriga löner, ersättningar, försäkringar och pensionsavsättningar som kommer med kollektivavtalet.
Vi kan inte acceptera att vissa konkurrerar med lägre löner och sämre villkor, och slår ut andra restauranger som har kollektivavtal med högre lön och bättre villkor. Det skulle drabba våra medlemmar på andra arbetsplatser, som skulle tvingas ta lägre lön eller förlora sina jobb. Därför berör konflikten på salladsbaren alla inom vår bransch.
Hotell- och restauranganställda har lägst lön och otryggast anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Ett avgörande skäl till detta är att varannan restaurangägare saknar kollektivavtal.
En färsk undersökning bland 1 600 restauranganställda visar att de flesta tror att en enskild anställd som själv kräver kollektivavtal riskerar att tvingas sluta. Man har en utsatt position gentemot arbetsgivaren.
Därför kräver vi nu kollektivavtal med högre lön och schystare villkor på alla arbetsplatser med anställda. Det arbete som har börjat i Göteborg, ska nu fortsätta också i Östergötland.
Ella Niia