Det är säkert inte många italienska politiker som är kända i Sverige. Förutom regeringschefen Berlusconi själv känner en del kanske igen namnen Monti och Prodi (kommissionens nuvarande ordförande). I den grupp mittenpolitiker som jag leder i EU-parlamentets industriutskott finns faktiskt en mycket trevlig äldre vithårig herre vid namn Vittorio Prodi, bror till Romano Prodi. Vittorio är professor och borgmästare i Venedig och har förstås god kännedom om italiensk politik. Hela gänget drack en kopp kaffe ihop morgonen innan det skulle bli omröstning om kommissionen. Samtalsämnet i den rätt högljudda diskussionen var förstås Italiens föreslagna kommissionär Mr Buttiglione. Min sammanfattning efter att ha lyssnat på många historier blev i alla fall att Buttiglione är mycket omstridd i Italien också.
Mr Buttiglione har som andra nominerade deltagit i hearings i de olika utskotten som arbetar med deras ansvarsområden. Vid utfrågningen lyckades han uttala ett antal åsikter som både förvånade och provocerade. Äktenskapet finns för att skydda kvinnan så att familjer kan bildas. Asylsökande ska samlas ihop i särskilda läger utanför EU. Homosexualitet är en synd. Ensamma mödrar är inte bra föräldrar. Mm, mm. Han har dessutom deltagit i arbetet med förslaget till EU:s nya konstitution där han lagt förslag i den riktningen. Varje gång han mött pressen under de senaste månaderna har nya uttalanden kommit som glatt journalister men väckt mycket oro på annat håll. Problemet var ju att föreslagna nya kommissionsordföranden Barraso från Portugal satt Buttiglione på den portfölj som har ansvar för just rättighetsfrågor, diskriminering och rättstrygghet.
Barraso besökte vår grupp på tisdagskvällen för att förklara att Buttiglione inte skulle få bestämma så mycket själv för ordförande skulle själv tillsammans med en grupp andra kommissionärer också ta ansvar för dessa centrala frågor. Men reglerna om mänskliga rättigheter är utsatta för hårt tryck i FN, vi ska förhandla med Turkiet bland annat om just rättighetsfrågor, de nya medlemsstaterna ska stärka just dessa rättigheter, vi har hela problemet med trafficking och EU behöver en stark kommissionär för att ta strid och stärka rättigheterna -inte bara lova att inte bryta mot dem!
När det blev klart att flertalet i vår grupp ALDE (alliansen för liberaler och demokrater för Europa) skulle komma att rösta nej och att det därmed inte fanns majoritet för hans förslag beslutade Barraso att inte lägga fram något förslag alls till omröstning. Det var första gången EU-parlamentet tänkt formligen rösta ner en kommission. Och nu kommer en intressant diskussion. Statsminister Persson lyckades ställa sig på två sidor genom att först hålla med om att Buttiglione inte var rätt man på rätt plats här. Veckan efter var han mycket förargad över att EU-parlamentets majoritet var beredda att välta kommissionsförslaget!
Vad är så förfärligt med att ett direktvalt parlament använder sina möjligheter att påverka? Jag tycker i stället att inom EU:s maktramar ska parlamentet ha mera makt på bekostnad av kommissionen (vars ledamöter är godkända av parlamentet som består av tjänstemän utöver det) och ministerrådet (som är ministrar från medlemsländerna men som jobbar bakom stängda dörrar och utan protokoll).
Påtryckningarna att inte rösta nej har varit rätt tuffa. Både kommissionärer och kabinettschefer har ringt hem till mig i Gryt för att göra övertalningsförsök. Domedagsprofetiorna har haglat. Nu finns det i alla fall ett nytt förslag framme och jag har redan bestämt tid för förhandlingar med den föreslagna energikommissionären, Piebalgs från Lettland. Italien har nominerat den respekterade utrikesministern Franco Frattini i stället. Parlamentarismen har visat att den håller och det bevisas återigen att det demokratiska samtalet är oöverträffat när det gäller att lösa konflikter!